Klimakteriet och kryddor.

Nybakat till frukost, en bättre start går knappast att få en lördag. Hans bakar knäckebröd lite då och då, det är ju så gott. Han prövar med lite olika kryddor som vi köper på affären. Det slog oss häromkvällen att vi kan ju odla kryddorna själva. Sagt och gjort vi beställde spiskummin, kummin, anis och fänkål och såklart lite annat som vi "glömt".

Till lunch kom Louice och Tomas hem. Louice var så ridsugen och tog med sig sin far på en tur.

De kom, åt lunch, red, fikade och åkte sen hem.

_______________

Vi håller på att tömma vårt kontor (det ska göras om till matplats) men det tar "lite" tid för vi har samlat på oss så mycket gtejer.

Men det är samtidigt väldigt roligt. Hittade ett kuvert med bilder från vår första långritt 2004 .

Vi anordnade långritter i flera år med något eller några års uppehåll. Sista långritten var 2016 för 2017 började Hans jobba med Farmen. 

Första åren sov vi i militärtält, som inte var helt tätt. Ett år fick vi låna stugor och sista året sov vi här och i våran stuga, man blir lite bekväm med åren. Vi fixade med hagar och vatten till hästarna och mat och fika till folket. Roligt och lite jobbigt, ibland saknar jag det för det är lite roligt att fixa och dona åt andra.

Hittade reseminnen också. Min första utlandssemester och det var tillsammans med ena syrran och brorsan och gick till Egypten, året var 2005. Jag skriv visst dagbok, roligt att läsa och roliga minnen. 

Odlingarna.

Planterade om basilikan idag, doftar ljuvligt, och sådde ny. Tror inte man kan ha för mycket av den kryddan. Sådde även blekselleri och tomat, den första sådden av tomat gjorde jag väl tidigt men hoppas den inte förväxer sig allt för mycket. 

I natt kom det snö och på skuggsidan ligger den kvar. Det är svinkallt sa Hans när vi gick ut på eftermiddagen, det blåser som attan. Visst var blåsten kall men jag var varm, klimakteriet.

 Jag som alltid frusit och då menar alltid, fryser inte direkt så ofta längre. I sovrummet har vi det ganska svalt och förr låg jag på en fleecefilt och hade dubbla täcken och ändå kunde frysa men nu är det så skönt att krypa ner mellan svala lakan, som snart blir alldeles för varma.

Tänk så livet ter sig när man blir 50 +.

Ann-Sophie