Efter att jag varit inne och grejat hela förmiddagen gick jag ut för att få lite dagsljus.
Tyvärr fanns det inget dagsljus idag heller, sol, jag behöver den gula solen och ljuset.
Det ända gula vi ser just nu är gulbetorna vi äter.
Gick bort till gärdet där Hans plöjde upp nytt potatis/grönsaksland.
Han är inte så van att plöja men jag tycker det ser bra ut.
Ett litet potatisland skulle det bli.
Vallen är så dålig så han plöjer upp ena halvan och det vi inte odlar på kan vi så igen med ny vall.
Det är så härligt att gå in och gosa med fåren och getterna. Det är så mörkt när jag kommer hem på vardagarna och då ger jag mig inte upp i hagen.
I somras hade vi en höna som började ruva i ett värprede i hönshuset. Vi var tveksamma om äggen var befruktade efter vi slaktat tupparna nån vecka tidigare. En morgon var där en kyckling och på eftermiddagen var kycklingen och hönan i hönsgården.
Vi bar då in dom i en box i stallet men tog inte med de andra äggen då dom var kalla.
Några dagar tidigare hade en annan höna börjat ruva, på ett ägg. Va fasen tänkte jag, om hon ändå vill ruva kan hon ju ta första hönans ägg, det kanske kan fungera. Dagen efter fanns där en kyckling och vi tog hönan och äggen in i en annan box i stallet.
Hönan med kycklingen och äggen sprang nu mest efter kycklingen och ruvade inte så mycket.
Så dagen efter de flyttat in i boxen kollade Hans äggen och upptäckte att en kyckling hade börjat ta sig ur ett ägg men inte orkat. Kycklingen levde, knappt men Hans gjorde första hjälpen och satte den under en värmelampa i en bur.
Nä tänkte jag, vi kan ju inte ha kycklingar på tre ställen, när jag såg att kycklingen i buren var ok tog jag den och la under hönan som redan hade en kyckling och ägg. Det visade sig fungerade jättebra.
De sista äggen var inte befruktade.
Vi hade så tur att det blev tre hönor, lycka.
Vi får se om de två hönorna är lika ruv-villiga nästa år, då kanske denna tupp är far till kycklingarna.
För exakt ett år sedan landade vi på Guadeloupe, Karibien. Min 50 års present (min högsta önskan har varit att få bada i ett varmt hav på min födelsedag) och vår bröllopsresa.
Jag i ett varmt hav några veckor innan min 50- årsdag.
Jag minns känslan när vi kom ut från flygplatsen och gick till bussen, så varmt och så mörkt.
Klicka på filmen.
När vi kom fram till Langley Resort Fort Royal och klev av bussen fick jag nästan en chock, vilket oväsen. Grodor och cikador spelade för fullt och vi hade aldrig hört något liknande. Min första tanke var, - hur ska jag kunna sova, jag som vill ha det tyst. Men det var inga problem att sova, det ett sövande ljud.
Nu spara vi pengar för att kunna resa igen, gärna tillbaka till Kariben.
Ann-Sophie