Igår satte jag mig i bilen för första gången på fem dagar, ville känna på hur det gick med svanskotan. När jag satte mig till rätta gick det bra (i och ur bilen är lite mer smärtsamma) så jag åkte till Gryts handelsträdgård men hittade inget kul. Fortsatte till Roy Thellmans handelsträdgård vid Långrådna, oj vad mycket fina perenner de hade.
De hade utökat handelsträdgården i år fick jag veta.
Fem perenner fick följa med hem, en rosa och en orange solhatt, ett par kokardblomster och en vit riddardporre.
Vad gjorde jag när jag kom hem då? Jo rensade lite ogräs och grävde ner perennerna. Så jäkla dumt gjort, aj, aj.
Idag, måndag, hade jag telefontid med läkaren och jag fick en akuttid till röntgen.
Det gick ändå ganska fort att bli röntgad. Sen fick jag vänta en stund på resultatet. Min tanke var att de skulle kolla om bilderna blev ok och sen åka hem och vänta på att läkaren skulle ringa och berätta hur det stod till. Men så blev det inte. Eftersom de hittat något på röntgenbilderna fick jag gå till akuten, vänta på en läkare där, i tre timmar! Det var dryga timmar.
En fraktur och en blödning.
Inte konstigt att jag har ont. Jag som inte är så bra på att ta det lugnt får fint acceptera faktum, och som läkaren sa -det är en fraktur och den ska läka.
På väg hem från sjukhuset ringde min läkare från vårdcentralen. Var är du? På väg hem från sjukhuset svarade jag. Vänd säger han, du har en fraktur du måste träffa en ortoped eller kirurg. Efter att jag förklarat att jag pratat med en läkare fick jag fortsätta hem. Men han tyckte inte det var ok för att svansen ser sned ut. Fortsättning följer och jag får kanske tänka om angående de starka värktabletterna.
Ann-Sophie
