Kalas

Jagat får, jobbat, tantfikat, kalasat och kalas igen och så är det helt plötsligt söndagskväll.

Torsdagskvällen tillbringades med att jaga får, vi skulle hämta hem dom för att göra det smidigt för får kontrollanten som skulle komma på fredagsmorgonen. Men fyra ville inte med hem, tillslut gav vi upp. Kontrollen gick bra fast de fyra fåren inte var hemma. Lollo och Hans lyckades få fatt i dem senare under fredagen. Nu är alla hemma i vinterhagen.

 

 

På fredagen blev det "tantfika" efter jobbet, vi är några kollegor som träffas ungefär en gång i månaden. Vi äter, fikar och pratar i ett par timmar, mycket trevligt.

 

Lördagen ägnade Hans till att baka och fixa mat till kvällens gäster, det är bra med en bagare i huset. För min del blev det tvätt och städ. Lollo har ju fyllt år och hon bjöd in till kalas. Både Hans och jag har flera syskon med familjer och vi får inte plats samtidigt om flera av "både" sidor vill komma så vi delade upp kalaset till två kalas.

Kvällen vart trevlig som alltid när man träffar sina nära och kära, det var ett par av mina systrar och några av deras barn och deras barn ;)

 

 

Hortensia i en vas med vattenpärlor.

 

Lollo, min systerdotter Anna och min syster Ingegerd.

 

I dag har vi haft Hans mamma, ena syster och hennes man här på fika. Det är också alltid trevlig när de kommer.

 

På eftersommaren kom mina pelargoner igång och blomma och lagom till första frostvarningen var de översållade med blommor. Så de fick flytta in.

 

//A-S



Undrar om någon jägare har tid.

Ursäkta du läsare som tog illa upp för en skriven mening i ett tidigare inlägg, någonting om tomten.

Onsdag är den dag dottern rider på ridskolan, så det blir lite åkande fram och tillbaka. Förr var det ganska trist att åka dit på hösten och vintern. Det var ganska kallt att stå i ridhust och kolla på. Nu har de ett trevligt café i det nya ridhuset så nu slipper man stå på läktaren och frysa. Dessutom kan man köpa fika, det är trevligt.

 

Idag blev jag faktiskt lite sugen på att rida lektion och jag vet en till som är det så vi får väl se om det blir en privatlektion vad det lider.

 När jag var yngre och hade jag häst i ett privatstall, det var bara häst för hela slanten. Bodde mer eller mindre i stallet, red i alla väder. Lästa nästan allt som handlade om hästar, böcker och tidningar. Jag var en sådan där som pysslade, ryktade i en hel evighet och putsade alla grejer. Skriv visst i en sådan där bok "Mina vänner" att jag skulle bli "någonting i hästväg" det fick jag höra länge, länge av mina snälla systrar. Jag var tvärsäker på att jag skulle jobba med någonting som hade med hästar att göra. Så blev det inte och jag lade ner allt som hade med hästar att göra några år.

 

.....................................................................................

 



Nu har jag bjudit in tre jägare att sitta på vår mark och skjuta så många svin de bara kan, vi får se om någon har tid. Ingen skulle bli gladare än jag, tycker inte om dom och tycker mindre om att de är tio meter från huset.

 

 

Tur det inte är klippt gräsmatta där de bökat runt.

 

//A-S

 



 

 

 

 

gränslade ett elnät

Hösten är vacker, så är det bara. Var tvungen att stanna på vägen hem och ta ett kort...Sonen var inte med denna gång (ni som läst bloggen vet ju vad sonen tycker om att jag ska ta kort när vi åker bil)

 

..och ett till.

 

Fick ett samtal i går kväll av våran granne som var ute och red i mörkret, våra får hade rymt. Va i jösse namn är det som är så roligt på andra sidan staketet? Jag förstår det inte, förstår inte heller att de inte bryr sig om elen.

 Jag blev lurad en gång när jag var yngre att jag skulle "ta på den vita tråden". Liten och lättlurad som jag var så gjorde jag snällt som jag blev tillsagd. Sedan dess har jag aldrig mer tagit på någon form av eltråd, eller elnät. Jo en gång, jag trodde elen var avstängd och gränslade ett elnät istället för att ta grinden, skulle bara in och hämta en bytta hos grisarna. Fort som attan hoppade jag åt sidan men det gjorde inte foten. Där låg jag i gräset med foten i elnätet (det var ett mjukt nät som hänger ner sig lite mellan stolparna, eftersom jag var/är så kort och nätt är det väl inget att svänga sig över det "låga" nätet. Så nätt var jag visst inte). Som tur var hade jag bra gympaskor så det kändes inte så mycket men tillräckligt för att jag lärde mej, ta ALDRIG på tråden. Sedan dess kollar jag ALLTID så elen är ur.

Nu håller Hans på att fixa det sista med fårens vinterhage så då får de komma hem och skämmas.

 

PS. Ska väl inte berätta vem som lurar i sina småsyskon dumheter, eller vad säger brorsan, äh du är förlåten, tror jag ;).DS

 

//A-S

 

Fårskallar!



Åkte iväg för att kolla till fåren i en av deras sommarhagar. Halva flocken var i hagen och den andra halvan var det inte. Skitfår, ibland blir man bara så trött på dom.

 

 

Blir ju lite hungriga av att vara på rymmen.

 

Väl inne i hagen såg dom ganska oskyldiga ut, fårskallarna.

 

Det är väl inget fel på den här hagen. Grönt gräs och vacker utsikt, vad kan dom mer begära?

 

 

Den här kalufsen skulle man ha när det regnar, vatten rinner av utan att bli blöt på undersidan. Perfekt alltså om man inte är rädd om frisyren.

 

 

Kaninerna växer. Detta är honorna, finns två harfärgade kvar i fall någon vill köpa.

 

Här har vi mamma kanin med en honunge, den ska vi behålla själva. 

 

Nä nu måste jag skynda mej ut på promenad innan det blir mörkt och svinen kommer fram. Men i går blev det visst två färre i skogarna häromkring, TACK för det jägarna, ni är toppen.

En sak till, har blivit upplyst om att det är tre månader kvar till jul, härligt. Och om två månader åker tomten och staken fram, nej inte tomtens stake utan adventsljusstaken

//A-S

 

slagit mej halvt fördärvad

Lördagsvädret var ju inte superkul.

 

 

Men ganska vackert.

                                                                                                        

 

Framåt kvällen när det kom något regn tog jag en kort promenad och jag fick sällskap, av Busan.

Men jag håller på att bli tokig på den katten, hon ska gå MELLAN mina ben, inte efter, inte före och inte heller på sidan om utan just mellan benen. Tillslut fick jag bli lite arg på henne då gick hon iväg och surade. När jag vänt och kom tillbaka så satt hon på en sten och hon var inte sur längre. Vet inte hur många gånger jag nästan slagit mej halvt fördärvad av att det kommer en katt springande och placerar sig mellan mina fötter när jag är ute och går. Ska jag gå till soptunnan kastar hon sig ut från häcken. Det spelar ingen roll vart jag ska, men det är konstigt för det är bara med mig hon gör så, hm.

Det gick ett stort svart vildsvin på grannens gärde och jag var faktiskt lite skraj när jag gick i skymningen.

 .........................................................................................

 

Idag söndag är Hans och Lollo iväg med ett par hästar på bruks DM i Vikingstad. Jag åkte lite senare dit och åkte hem lite tidigare så jag missade körningen. Lollo red sin ponny och det gick ganska bra tycker jag men inte Lollo. Visst missade hon några hinder men ponnyn har inte varit igång så länge.

 

 

Här är det kontroll av häst och utrustning.

 

I det här hindret ska en av hästens hovar träffa den runda plattan. De klarade de galant. Banan är gjord för både rid och körekipage.

 

Här gör sig Hans redo.

 

Trav ända in i mål, Hans är nöjd med hans första tävling som ryttare.

 

 

Här står Sally och laddar om från ridning till körning.

 

Lite eftersnack.

I skrivand stund vet jag inte hur det gick i körningen men återkommer för den som vill veta.

 

På tal om något helt annat, jag glömde ju skriva varför jag inte ville ha besök igår. Jo jag kände mej som en "urskogstamefan". Det var min far som sa det om någon -Ho såg ut som en urskogstamefan och jag visst inte om jag skulle våga stanna. (Han skulle hälsa på någon och när denne visade sig sa han just så) Så kände jag mej igår, typ en aningens risig.



//A-S

Vad hände

Idag är en sådan dag som jag verkligen inte vill att det ska dyka upp någon, precis som om det brukar göra det titt som tätt. Det gör det verkligen inte, vi bor för långt bort för att någon spontant sätter sig i bilen och säger - Ska vi åka till Fi o Hans. Nä den tiden är nog förbi, undrar varför?! Kanske har vi blivit för bekväma för att åka omkring och träffa våra nära och kära. Har vi blivit så besatta av att städa och tvätta all ledig tid för att ändå ursäkta sig med, om nu någon skulle råka komma förbi, Åh, kommer ni, ni får ta det som det är för jag har inte hunnit städa. Annars har vi inte hunnit tvätta och fick ta på mej den här gamla trasan.

Vi måste jobba också, gärna mycket för vi vill ha råd med den där veckan utomlands då vi ska hämta kraft tills nästa års resa. Under tiden vi hämtar kraften måste vi jobba ganska mycket så vi har råd med våra fritidsintressen som vi ändå inte har riktigt mycket tid med för vi måste städa och skjutsa våra barn som ska på fotbollsträning, eller vad det nu är och därefter tvätta all dess tvätt som blir. Under tiden har vi inte tid att umgås med våra nära och kära, herregud hur skulle vi hinna det.

Skulle vi nu ha en stund över så tar vi en kopp kaffe och kollar på Facebook vad alla gör. Det är ju där vi får reda på allt idag, många öppnar upp sig helhjärtat medans andra skriver om vädret och vad de ska till middag. När vi suttit en stund som vi tror är fem minuter och klickat på gillaknappen eller lagt till en kommentar upptäcker vi att det själva verket har gått mycket längre tid och dessutom har kaffet kallnat och vi svär åt oss själva att nu får jag minsann sätta fart om vi ska hinna det vi hade tänkt.

När man hunnit med maten, tvätten och barnens läxor ska vi så klart åka och träna. För visst tar vi bilen till gymmet och har vi tur träffar väninnan så kan vi gå på löpbanden och prata bort en stund. Å hej och hå vad vi tränar, den ena maskinen efter den andra. När vi är klara slänger vi oss i bilen och far hem, förhoppningsvis lite mindre stressade än när vi kom.

Är det inte lite märkligt att vi alltid säger till varandra att vi måste träffas på ena eller andra sättet, fast vi vet innerst inne att det inte kommer bli så. Var har den där tiden tagit vägen då man ringde till varandra och sa att man kommer förbi en sväng. Medans den ena åkte till den andra bakade den andra en sockerkaka till kaffet. Så satt man där och pratade bort en stund och så kunde man få höra lite skvaller. Kaffet kallnade inte för den man var hos såg till att fylla på med varmt.

Vad hände med oss egentligen?

Är det inte lite konstigt att vi ska bo i tätorten eller staden för att ha nära till allt för att få tid till så mycket. Ännu mer konstigt är det att vi då tar bilen till allt som är så himla nära och ändå inte hinner med det vi tänkt. Vi tar bilen till jobbet, skolan, affären och till gymmet. Eftersom allt är så nära måste vi ju spara så himla mycket tid, tid som vi kan lägga på att hälsa på våra nära och kära. Men inte då.

Bor vi kvar på landsbygden tar vi också bilen till allt. Till jobbet, skolan, affären och gymmet. Fast det tar mer av vår tid då vi har längre att åka och hinner då inte träffa våra nära och kära.

Så egentligen spelar det ju ingen roll vart man bor!

 

Så vad har jag gjort idag? Jag har städat lite, kollat Facebook och tryckt på gillaknappen, kollat Hemnet och drömt om lyxvillan och så kallnade kaffet. Inte att förglömma, jag har ju tvättat! Men mina nära och kära, under tiden jag suttit här har jag skänkt er en tanke!

//A-S

 

I morse var det 2 grader varmt ute och bilen varnade för halkrisk. Senare under dagen kom det vått uppifrån och så har det hållit på och det ska visst fortsätta. Japp, det är höst på riktigt nu vilket inte gör mig så mycket.

 Höst är härligt! Jag kan andas, njuta av vackra färger och gå in tidigt för att "mysa" med gått samvete. Behöver inte vattna blomrabatten, sluta klippa gräset och flugorna försvinner åtminstone fram till jul för då kommer julflugorna fram. Man behöver inte ha dåligt samvete för att man inte plockat den där svampen eller de där bären för de har nu försvunnit. Behöver inte arrangera blommorna i utekrukorna utan det är bara att trycka ner lite tallris och det ser helt ok





 



 

Idag har jag varit i staden igen, den här gången med dottern för att hämta hennes sulor.

 

Dessa rödljus!

 

Här har min bror gjort lumpen och det råkade jag visst nämna till dottern idag ( igen). -Mamma du har redan berättat det, säger dottern, okej då kanske börjar bli lite glömsk eller är det ett stressymtom?! Han kanske inte var i just detta hus men i detta område som inte är millitärt längre, jag minns att vi var på något slags öppet hus när det begav sig. Det var massa gröna gubbar överallt och det var ju jättehäftigt, minns inte hur gammal jag kan ha varit.

 

Givetvis tog vi en sväng till Blomstertorget. Även där var det hösttema, vackra buketter, höstiga perenner och rea på utekrukor. Med hem följde bara några ljung.

 

 

Stelly nyfiken, men hon vände snart då jag inte hade med mig något gott.

 

Därborta skymtar vedhögarna som ska hem. Vi har lånat traktor och vi har hästar ändå ligger de kvar, varför, jo för att tiden inte riktigt räckt till.

 

Denna ljuslyckta ( från Lifestyle ) kom våra vänner från Holland och överaskade oss med i går kväll. Jag var tillreds att krypa i säng när de dök upp och jag var faktiskt otrevlig nog att inte gå ner och hälsa på dem. Så goda vänner är vi inte så jag vill gå ner nyduschad och iförd morgonrock. De är väldigt trevliga och lättsamma  fast jag som får tunghäfta typ varje gång vi ses, vi konverserar nämligen på engelska.

 

 

Denna bild hamnar utanför "ramen" men tycker den är ganska fin och behövde vara stor. Solnedgång som skuggas av skogen.

 

På söndag ska Hans och Lollo tävla i bruksridning/körning i Vikingstad. Jag har inga tävlingsnerver överhuvudtaget så jag står brevid. Jag avskyr att tävla, vad det än gäller.

 

//A-S

Sitter bakom dessa öron.

Söndagkväll igen, men veckan börjar så bra, efter jobbet blir det massage, som jag längtat. Efter det hoppas jag bli bjuden på kaffe hos min systerdotter.

På förmiddagen gav vi oss ut på en ridtur, Lollo, Hans och jag. Det var faktiskt riktigt skönt fast det blåste.

 

Det är ju inte så himla lätt att få sig själv och de andra på samma bild när man rider, men jag sitter bakom dessa öron.

 

Ett litet höstlöv lade sig på nackremmen. Jodå, kameran (mobilkameran) är med även på ridturen.

 

Mina springskor fick ut och lufta sig idag, sprang inte ett ända steg. Har varit förskyld och sen tog sonens knöl all kraft, men det är bara att börja om med intervaller, fast jag behöver nog promenera några fler gånger först.

 

Japanska lyktor i solen. Ska plocka med några till jobbet, lyser alltid upp lite i mitt mörka fikarum i källaren.

 

Hoppas tomaterna hinner mogna innan frostnätterna kommer.

 

//A-S

knäpp i huvudet.

Ytterligare en vecka har gått, ibland känns det som veckan bara består av måndagar och fredagar. Höster närmar sig sakta men säkert, ser det tydligt varje morgon jag åker till jobbet. På tal om jobbet eller rättare sagt vägen dit och hem. Jag har en halvtimmes väg till jobbet och en och halv hem, eftersom jag ofta tar vägen förbi affären eller väntar på något av barnen som ska med hem. Men för att återgå till vägen till jobbet.
En halvtimme som jag lägger märke till hur årstiderna kommer och går, det har jag tid med eftersom det är väldigt lite trafik när jag åker på morgonen. De första 2 km möter jag oftast ingen och skulle jag göra det blir jag alltid lika förvånad och undrar vart de ska så här tidigt. Nästa 8 km möter jag oftast ingen och är det någon så är det hantverkare eller skogsnissar och ja, jag hinner läsa på deras bilar. Sista en och en halv milen är det lite mera trafik men inte så mycket så det stör mej.

Har ju senaste veckorna fart in till stan och snurrat lite, jag skulle inte stå ut med dessa morgon och kvälls rusningar, jag håller på att bli galen, svär högt åt alla som inte kör som jag tycker de ska köra och sen dessa köer, suck. Det tar lika lång tid från Ljunkan till US (5 km) som det tar från mitt hem och till jobbet (2,5 mil). Det är ju galet!

I fredags när jag öppnade ytterdörren var det en fantastisk soluppgång som skymdes av lite moln. Efter att vi åkt en bit fick vi, sonen åker med varje morgon för att hinna med bussen till stan, se en stor regnbåge och efter ytterligare en stund var det två.

 

På bild ser det inte lika fantastiskt ut och....

 

...med blixt blev det en solnedgång.

 

Sonen tyckte jag var totalt knäpp i huvudet när jag satt i bilen och försökte få till en bra bild genom bilrutan. Den här bilden togs av sonen till ljudet av en djup suck!

 

Här kan ni se två bågar, jag var helt betagen hela vägen till jobbet och när jag fick se hela bågen höll sonen på att få ett bryt på mej. Vi brukar inte prata så mycket i bilen, vi har nog lika dåligt morgonhumör båda två, fast han säger att jag är äldre så jag borde veta bättre, självklart håller jag inte med ( fast jag borde kanske det). Så den här fredags morgonen blev kanske lite för mycket för honom. Det är nog bäst han vänjer sig, snart kommer alla fina höstfärger och då är vi nog där igen, får nog åka lite tidigare så jag kan stanna bilen och ta kort själv, ni kan säkert se det framför er, hur diskussionen gå i bilen då ;0)

 

..............................



 

Fula små svampar, säkert jätte giftiga.

 

Min vackra pyttelilla sjö, fast det är nog mer en göl. Den är inte min ett dugg men jag kan iallafall sitta och titta på den hur mycket jag vill. Tänk er så vackert det är när löven ändrat färg som sedan speglar av sig i vattnet.

 

 

Ståtlig Brahma ungtupp.

 

En salig blandning i hönsgården. Dvärgsilkeshöna, australorp (svart/grön) och i mitten Brahma höna och tupp. Vi har tre till unghöns, en brun leghorn och två welsumer.

 

Det  var allt från torpet idag. Nu ska jag ut på promenad.

 

Dagens fråga: Hur är eran väg till jobbet/skolan?

//A-S

 

Vad vet jag

Börjar med det som oroat mej senaste veckan, sonens knöl. Nu har vi fått svaret och det var ingen livshotande knöl tack o lov, kunde kanske blivit det, vad vet jag. Det är en tandinfektion som gått ner till halsen och bildat en cysta. Hur är det möjligt utan en satans värk och feber?? Men nu ska tanden fixas och efter det blir det att operera bort cystan.

Annars flyter det på som vanligt här på torpet. Solen skiner och det har varit varmt, en härlig början på hösten.
Helgen har annars bestått av bla gräsklippning både här och där, gåendes och åkandes. Jag tycker om att klippa gräs, man kan gå och fundera på lite av varje eller stoppa in en lur i örat och sjunga med av det som spelas på min spotifylista. Annars kan hjärnan vara helt bortkopplad och det är skönt.

 



Fårena har fått byta hage och det tror jag de gillade. De är tjocka som små korvar måste varit ovanligt bra bete i år.

 

Våra höns har blivit vräkta från stallet, äntligen, de skitar ner hur mycket som helst så nu fick det vara nog. För ett tag sedan köptes en liten lekerstuga in bara för att hönorna skulle få ett eget kryp in.

 

 

Här är deras nya hem, det ska till en utegård också men det får vänta lite, än så länge kan de gå fritt.

 

Maten och vattnet hänger en bit upp från golvet, det kan jag rekomendera. Vattnet och maten håller sig frächare då de inte kan sprätta i sågspån osv.

 

 

Idag har vi varit ute och ridit en sväng. Lollo 12 år red Norrpann 3 år för första gången helt själv och vi red både i skog och på grusväg. Vi skrittade en tur som tar ca en timma och det gick bra hela vägen. ( inte så lätt att ta kort när man själv sitter på hästryggen, där av bildkvaliten)

 

Norrpann är vår största Nordsvenk och Lollo den minsta ryttaren.

 

Toppsy 3 år kördes med sulkyn en sväng när vi kommit hem från ridturen.

 

 

Än blommar det i trädgården, en Buddleja, fast nu är det inte jätte många fjärilar som kommer till den.

 

 

Måste bara avsluta med denna bild. Här sitter jag på en bänk vid ett bord och njuter av utsikten. Här kan man sitta vilken årstid det än är, så lung och rofyllt. Precis vad jag behövde just då.

 

//A-S