Skönt att prata.

Gårdagen försvann ganska fort. När jag kom hem från jobbet ringde Anton och frågade om jag kunde skjutsa Stina till US, hon har så ont av mjölkstockning, det ger sig inte trots att hon haft dränage, usch, lider så med henne. På hemvägen ringde Hans och vi konstaterade att båda var aströtta och hungriga så han köpte med sig pizza. Pizza i tv-soffan sen var det go'natt. 

I morse vaknade jag faktiskt lite piggare än på länge. Solen kom fram lagom till jag slutade jobbet, härligt, som jag saknat den. 

Efter middagen tog vi in stona. 

Spände för Norrpann och Majsann bredvid medan solen fortfarande var uppe. 

En härlig kväll, inte alls så kallt som jag  först trodde. Bara Hans och jag, så skönt att sitta och prata utan att något stör. 

Pratade om sommaren som just passerat, en konstig, galen sommar som inte liknat något annat. Om känslor och tankar som kommit, fastnat eller passerat.

Pratat om framtiden, planer vi har, mål vi vill uppfylla. Vad händer när Farmen börjar sändas, kommer det fler erbjudanden från tv? Det vet vi inte, vi vet inte alls vad vi har framför oss. Vad jag däremot vet är att jag fortsätter stötta Hans om det skulle bli något mer tv-jobb. Det är det roligaste jobbet han haft och det skulle jag aldrig ta ifrån honom. 

Fast särbolivet är inget för mej, jag tycker det är skitjobbigt men det får lösa sig på något sätt om det skulle bli aktuellt. 

En dryg timma tar rundan vi körde, det hann bli mörkt innan vi kom hem, det märks så tydligt att hösten är här. 

Tillbaka i stallet fick Majsann smaka på fölpellets för första gången, det smakade väldigt bra tyckte hon. 

Ann-Sophie