Frågade Louice om vi skulle ta en ridtur idag döm om min förvåning när hon sa ja.
Hon är 16 och jag ca trettio år äldre, när jag var i hennes ålder red jag på ett helt annat sett än idag, herregud, jag var nog lite galen då, ung och orädd. Hade jag inte haft flera års uppehåll från ridningen och hade jag inte åkt av ett par gånger riktigt rejält hade jag nog inte ändrat mitt ridsätt så mycket. Men jag blev rädd, skiträdd för att rida. Nu när jag tagit mig i kragen och börjat rida igen är jag supernöjd om jag kan komma ut och skritta i en eller ett par timmar. Att jag rider ensam spelar ingen roll för mej, det gör jag gärna bara jag kommer ut på en ridtur .
Louice vill gärna galoppera, jag är inte där än, inte på Sally när vi rider ut tillsammans. Sally vill tävla, ligga först och jag känner att jag inte har kontrollen. Galoppen tränar vi på när vi är ute ensamma, Sally och jag .
Men nu skulle vi i alla fall rida ut tillsammans .
Louice på Norrpann.
Och jag på Sally .
Klara, färdiga, rid.
Vackert och blåsigt.
Det var bättre i skogen där inte blåsten kom åt att blåsa så mycket .
Vi var ute ett par timmar och det var trots blåsten en skön ridtur.
När vi var ute och red förberedde Hans inför fåren hemkomst. I morgon är det tänkt att de ska få komma hem till vinterhagen och lösdriften.
Ann-Sophie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar