En dag med syskonen.

I dag var det syskondagen.

Efter lite stök och bök fick vi till slut till ett datum som passade alla fem.

Min bror kom hem till mej sen åkte vi och hämtade upp de övriga.

Första stoppet blev frukost vid Bergs slussar. Ingegerd hade med sig rabarberkräm till alla och den var så god. Bettan bjöd på rabarberkaka till kaffet lika gott det. 

Sedan fortsatte färden till Vadstena.

Såklart Bettan försökte stjäla en dressin det första hon gjorde.

Efter tjut och tandagnisslan så fick vi till slut henne att hoppa av. 

Fina hus och gatstenen finns kvar på gatorna.

Ganska snart åt vi en god lunch, caesarsallad för damerna och schnitzel till herr´n.

Efter lunchen gick vi affärer och det fanns allt möjligt smått och gott.

Dags för fika. 

När man kom ut på innergården stod där en skylt "Mata inte småfåglarna" och som den trotsige lillebror han är skulle han ju göra tvärt om. Men systrarna var inte sena att banna honom och det var ju bra för just då kom serveringspersonal ut.

På väg till hospitalmuseet gick vi förbi den här lilla stubben.

Som den skogsmaskinsförare bror är så skulle den lilla stubben förevigas.

Men museet var inte öppet.

Bredvid museet ligger Mårten Skinnares hus. Detta hus är nästintill orört senmedeltida hus med.

När vi gick från  hospitalområdet  höll vi nästan på att glömma släppa ut Ingegerd och Bettan.

Fast de ser inte så ledsna ut precis. 

Soldis utöver Vättern,

På väg mot bilen fick vi se en mängd människor utanför slottet och det kom fina bilar som limousin och cabbar. Det var studentbal och vi fick se en del fina klänningar. Våran klädsel för dagen passade inte riktigt in där så vi fortsatte mot bilen.

Vadstena är vackert och jag åker dit igen med eller utan syskon.

På hemvägen skulle vi stanna och ta sista kaffet och en bulle. Vi hittade inte något bra ställe så vi fick stanna utmed vägen och använda luckan på bilen som bord. Här visar de deras fina sida mot fotografen.

Måste bara visa vilken fin tavla jag fick av Ingegerd.

Det är en klänning som vår mamma sytt till mej. Den hade jag när jag var 1/2 år och som har suttit på systers docka i 40 år.

Jag blev så rörd och glad.

På hemväg stannade vi på Blomstertorget.

Där kunde jag inte låta bli att köpa lite blommor.

Man tager vad man haver att plantera i, här våran gamla grill.

Tack för idag mina älskade syskon.

A-S