Katten.

När jag kommer hem från mina promenader är det någon som nästan alltid möter mej.

Busan kommer jamande emot mej.

Jag lyfter nästan alltid upp henne och så ska hon ligga över axeln, gärna med sitt ansikte under mitt hår. Det där med håret blir ju svårt nu när jag klippt av mej det, men får väl spara ut det igen. Det går ganska fort att skämma bort en katt för nu vill hon gärna bli buren titt som tätt.

Nu över till något annat.

Det vår i rabatterna.

Jag hoppas det inte blir jätte många minusgrader framöver då jag sett att flera växter börjar vakna till liv efter den långa vintersömnen.

Ann-Sophie