Pippifåglarna

När jag kommer hem från jobbet och vädret är skapligt tar jag med mej kameran och går ut.

Det var en väldans liv på småfåglarna ute i träden så i dag skulle jag fotografera fåglar.

Gick en sväng runt ägorna och så klart var ju en av de ständiga följeslagarna med mej.

Här sitter hon och spanar på något.

När jag vände mej om för och se vad som kunde vara så intressant såg jag hästarna ner i hagen.

De spanade på oss.

Så kom jag på att de hade nog hört oss en bra stund för marken är ju täckt med fjolårets eklöv och dom prasslar ordentligt. 

Jag hörde fåglarna med såg inga.

Men skam den som ger sig. När jag väntat en bra stund dök en större hackspett upp, den brukar vara framme vid fågelbordet.

Nöjd med mitt nya objektiv.

Följde den här hackspetten en stund med kameran.

Jag upptäckte efter en stund ett par nötväckor.

Hackspetten skrämde bort nötväckorna, när nötväckorna flög till ett nytt träd så följde hackspetten efter.

Undrar och hackspetten var för lat för att leta egen mat så den tog det nötväckorna hittat, inte vet jag.

Här sitter den ena nötväcka.

Bofinken var också i närheten.

När man stått alldeles stilla en bra stund och spanat på fåglarna, ser hur dom flyger hit och dit utan att man hinner ta några kort. Händerna håller kameran och fingret som snuddar avtryckaren blir kalla, stela, nästan som dom domnar bort och då, plötsligt kommer ett perfekt tillfälle att fota, den känslan går nästan inte att beskriva. 

A-S