Vi skulle ju aldrig skaffa det igen.

Äntligen kom snön.

Det blir lite ljusare och fräschare ute.

Om jag ska gnälla lite så skulle jag vilja ha några mer minusgrader. 

I onsdags tryckte jag ner lite frö i jorden. 

Chili, paprika och tomat.

Det bara blev så, alldeles för många frön såddes för tidigt. Tomaterna kunde jag gott väntat med.

Inte trodde jag att tomaterna, Black cherry, skulle gro på fyra dagar, fyra dagar! 

Aja, det blir som det blir.

I går fixade vi ett eget krypin till getterna. De får inte gå ihop med fåren längre.

Det verkar som de gillar sitt krypin för de har knappast lämnat det på ett dygn.

Anledningen till att getterna och fåren inte ska gå ihop längre är Bosse.

Vi var och tittade på honom förra helgen och idag hämtade vi hem honom. Bosse är av rasen jämtget och är 9 månader.

Matilda blev genast intresserad medan Bosse inte riktigt förstod att tjejerna också var getter.

Men det tog inte så lång tid innan Matilda och Bosse fattade tycke för varandra. Hedda var inte lika intresserad fast det var ömsesidigt från Bosses sida.

En gång bock aldrig mera bock, så var det sagt. 

Egentligen har vi inget emot bockar mer än lukten, för de luktar mindre gott.

Men va tusan, har vi två fina mjölkgetter ska de väl få killingar så mjölkproduktionen kommer igång igen. Nu håller vi tummarna att det blir ett par fina killingar till våren.

Idag har vi särat på tacklammen och bagglammen.

Baggarna börjar bli könsmogna så det var dags.

Nu tar vi kväll och myser ner oss i soffan. 

Ann-Sophie