Min ungdomsidol.
Jag har haft häst i nästan hela mitt liv och fram till 19-20 års ålder var hästar mitt liv. Jag har aldrig varit någon tävlingsmänniska och hoppning har jag själv aldrig hållit på med, inte min grej helt enkelt.
(Bild från Google)
Men, en stor idol var ändå John Whitaker och hästen Milton. Oj, oj, oj vilket ekipage, vilken sagohäst han var, valacken Milton. Som dom vann, världscuper och flera EM, listan är lång.
(bild från Google)
Milton och John Whitaker.
Igår under Sweden International Horse Show på Friends Arena såg jag min ungdomsidol igen. Som han red, den 62 år unga John, fatta, 62 år, respekt.
Jag hade också en vit valack, en ponny, som tyvärr fick tas bort det året jag skulle fylla 20. Vi fick många roliga och knasiga är tillsammans.
Julius, Julle som han kallades, en korsningsponny mellan arab/new forset som min pappa köpte som föl i Härsjö, Åtvidaberg. Då bodde vi mitt i Åtvidabergs golfbana, Ängfall och när vi flyttade där ifrån fick Julle flytta till min bror som då bodde i Holmbo, Åtvidaberg.
Här sitter min bror Göran på Julle. Julle var mörkgrå från början och blev sedan kritvit.
När Julle kom tillbaka till mej i Åtvidaberg efter några år så var det han och jag. Fast han hade så många konstiga påhitt tyckte jag så mycket om honom. Till exempel vet jag inte hur många gånger hästen kom före mig tillbaka till stallet efter en ridtur. När vi galopperade fick han ibland för sig att kasta sig åt sidan medan jag fortsatte rakt fram, jag var så arg att jag kokade av ilska men efter promenaden hem till stallet hade det värsta lagt sig.
Julle min vita sagoponny.
Ann-Sophie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar