onsdag 2 augusti 2017

Trädgårdskatten.


Bland det bästa som finns är att påta i trädgården och nu börjar jag funderar på nästa års trädgårdsland. Vad vill vi ha, vad tycker vi bäst om och vad ska vi göra annorlunda. Jag vill definitivt inte bli självförsörjande för det finns inte tid till det just nu. Även om en liten dröm långt bak i huvudet finns om att kunna bli det. Drömmen om att jobba mindre och odla mer är vi många som har. 


I dagsläget njuter jag lika mycket av blommorna som av tomater och morötter. 


Håller på att minska ner en blomrabatt framöver huset, visst ogräs har vunnit över allt mitt renasnde så då får det bli gräsmatta igen. 


Denna buske är en sorts spirea, den har varit helt rund och blommar fullt med rosa blommor på försommaren. Efter en lite olycka för några vintrar sedan blev busken skadad och nu funderar jag på att klippa ner och flytta den då den skymmer pionerna. 


Den lilla trädgårdskatten, hon följer mej i hälarna. 


Men igår kunde det gått lite illa. Jag var vansinnigt irriterad på alla insekter när jag känner någon på vristen, tänkte precis sparka foten bakåt när jag skymtar något i ögonvrån, katten. Busan hade helt plötsligt börjat gosa med mitt ben, knäppkatten. 


Räfsan som jag lagade häromdagen höll tills idag, nu var det läge för en ny. 


Eftersom jag skulle upp till Åtvid hoppade jag in och köpte en ny, för hela 27 kronor, ni ser vad jag kostar på mig. 


Idag fick farfar Hans äntligen tillfälle att  träffa Eira och jag tror att det uppstod kärlek vid första ögonkastet. 

Ann-Sophie 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar