Först vart jag stum, sedan förbannad och förbannad var jag ett tag men nu är det mest en stor jävla sorg jag känner.
Vad skriver jag om? Det här är inte likt mej alls, att skriva en sådan sak för att lägga ut på bloggen. Först tänkte jag - orka! Men nu har jag har suttit med det här inlägget några dagar, petat lite i det, funderat på om jag ska radera allt eller inte. Kan någon bli stött?
Men efter att gått och funderat ett tag kände jag att jag inte kan hålla tyst. Alla borde få veta.
_________________________________________________________________________________
Jag är lokalvårdare, jag ser mej inte som någon som tar hand om andras skit utan mer en som gör rent, snyggar upp och se till att andra har en fräsch arbetsplats till och med en tillgång för kunden.
Jag är stolt över mitt yrke!
Jag vet att jag gör ett bra jobb idag med de förutsättningar jag har.
Jag vill utbilda mej vidare, vill lära mej allt men tyvärr har jag inte personligen råd till det då alla kurser kostar en bra slant.
___________________________________________________________________________
Där jag arbetar nu ska ett nytt företag ta över fastigheterna så städningen ska ske i deras egna regi.
Jag och min kollega skulle få erbjudande att gå över till dem.
Jag läste på om företaget och såg att de funnits väldigt länge. Kände att det här var nog ett riktigt bra företag som tog hand om och trodde på sina medarbetare. Ett företag där jag kunde få mer utbildning och komma vidare i jobbkariärren. Jag var beredd att byta arbetsgivare.
Så kom då dagen när vi skulle träffa representanter från nya företaget, jag hade förhoppningar och frågor. Vi fick lite allmän information innan vi skulle prata enskilt med chefen.
Den första jag fick information om var att de haft en konsult som räknat på städning och tyckte vi hade alldeles för mycket tid.
12 timmar i veckan skulle bort men städningen skulle vara den samma - jag blev stum!
( Jag blev erbjuden 13.2 timmar i veckan, det är ju för farao ett hån!)
Det andra han säger är att "ni" gör nog lite för mycket nu - nu blev jag tvärförbannad!
Nej verkligen inte svarade jag. Jag försöker få de som bestämmer nu att inse att vi behöver städa mer, oftare. Jag försöker för i jösse namn sälja mer städning.
Där jag städar nu bor människor ( äldreomsorg ) det är deras sista hem. Ska de se dammråttorna längs golvlistorna, brödsmulorna som hamnade på golvet på måndagen städas bort på torsdagen. Personaltoaletterna i omklädningsrummen som kanske användas av minst 25 personer/dag städas EN gång i veckan, fräscht eller hur. både personal och boende är våra kunder!!
Det ända vi gör som inte ingår i våra arbetsuppgifter är att visa medmänsklighet. Men det sa jag inte till honom då, jag var alldeles för arg.
- Det är inte vårat jobb att hjälpa hen som irrat sig lite fel tillrätta - jag vill inte ha på mitt samvete att jag sett hen på fel plats men inte gjort något.
- Jag har också hjälpt till med att ge någon ett glas vatten.
- Håll min hand på någons axel när jag pratat med hen i fråga eller om någon känner sig lessen har jag även hållt handen en stund.
- Jag tar mej varje dag tid att prata med en eller flera boende.
- Det har hänt flera gånger att jag plockar upp en tidning eller liknande som ramlat ner på golvet när jag går förbi.
- osv, osv.
Fick även information av nya företaget att alla kan städa och nyanställ personal behöver inte vara utbildad för de får de av företaget senare och ett nytt golv blir inte förstört så fort om det städas på fel sätt - TACK FÖR ATT NI TRAMPAR PÅ MITT YRKE!
Varför är jag då arg, upprör och sorgsen?
- Jag fick en Pryl utbildning av min nuvarande arbetsgivare men certifieringen betalade jag själv då jag tycker att det är viktigt. Den visar jag jag är intresserad av mitt yrke och jag är stolt lokalvårdare.Men tyvärr fick jag ingen användning av det. Ska inte utbildning vara meriterande?
- Om jag hade gått över till nya företaget hade jag fått jobbat med skygglappar och inte kunnat visa någon hänsyn till de boende för det hade jag inte haft tid med. (När vi nu möter de boende i korridorer både de som går själva och de i rullstol så går jag alltid åt sidan, ler och säger hej. Vi har fått mycket uppskattning för att vi visar hänsyn och är trevliga.)
- Att jag fick sitta och "tjaffsa" med en från nya företaget om att alla kan inte städa. Alla kan dra en mopp fram och tillbaka även gno av en toalett. Långt ifrån alla kan städa, de har inte kunskap eller vilja. Alla förstår inte att du måste städa tex under möbler, under handfatet och slarv lönar sig inte (detta gäller även en del utbildad personal)
- Att min blivande chef misstror mej i mitt yrke redan efter tjugo minuter. Ni gör nog för mycket nu, som han sa. Att få en chef som misstror mej direkt utan att jag gjort något - Nej tack.
- Att jag kommer mista min nuvarande arbetsplats där jag trivs så otroligt bra, jag har bra kontakt med personal, chefer och boende. Jag kommer sakna de äldre och många av personalen som jobbar där! Att personal vi pratar med vill ha oss kvar.
- Till sist vet jag att vårt företag inte satsar på oss städpersonal, inte ger oss utbildning, uppskattning eller uppmuntran. Just de sakerna jag hoppats mycket på av det nya företaget.
____________________________________________________________________________
Jag blir inte arbetslös, jag kommer får en annan plats att städa på men varken jag eller min kollega vet vart än. Det kan bli jättebra, jag kan ju inte ta ut något i förskott.
____________________________________________________________________________
För att sammanställa det hela:
Jag tycker jag tjatat på min arbetsgivare om att vi behöver utbildning. Tycker också jag hela tiden pratar om att vi måste få upp statusen på vårt yrke. Vi måste vara stolta! När någon frågar efter mitt yrke säger jag stolt -Lokalvårdare - Men hur länge till säger jag det?
Men hur ska det gå till att få vår yrkesgrupp att sträcka på våra ryggar. När inte ens stora företag med egna lokalvårdare kämpar för oss. Hur ska jag orka kämpa när man blir trampad på?
När det hela tiden ska sparas in så mycket pengar på städningen. Hur ska då kvalitén på städningen bli bra.
Till sist vill jag skicka med er något att tänka på: Tycker ni att till exempel en entré ser skräpig ut, som nu när det blir blött och mycket grus dras in. Nu undrar säkert var lokalvårdarna håller hus, städar de aldrig här?Oftast är det inte vårt fel - det är kunden som inte köpt mer städning!
På min arbetsplats städas entréer två gånger i veckan, ni kan ju tänka er själva hur det ser ut. Det är inte mitt fel, skyll inte på mej och mina kollegor!!!
Är inte ni nöjd med städningen- skyll inte på mej - för vill inte kunden betala så kan jag inte göra ett bra jobb!
Vill ni dela detta gör det gärna - jag tycker det är bra om fler får upp ögonen för hur vi lokalvårdare har det!
Ann-Sophie
