Finbesök, Majsann och Harley.

Igår fick vi finbesök.

Lilla familjen kom ut och hälsade på. 

Lilla pluttan. 

Efter middagen skulle Anton gräva upp lite potatis som de skulle få med sig hem. Men  det är så stenhårt i jorden så Hans fick ställa sig på grepen och hoppa lite innan det gick att komma åt pärana. 

Harley fick lite större hage igår och han kom lite närmare vägen och stona. 

Anton och Stina gick med barnvagnen förbi Harley som tyckte det var en väldigt konstig grej den där på fyra hjul. Och så stod han och glodde på stona. 

Majsann glodde tillbaka och jag tror nog hon var lite leksugen, Norrpann däremot  brydde sig inte ett dugg om Harley. 

Punkfrilla har hon jämt den lilla sötnöten. 

Ann-Sophie 

Uppdatering om Morrgann.

Idag var veterinären hos Morrgann och plockade stygnen. Inte helt läkt på mitten av såret men han ska börja promeneras. 

Majsann fick sin första avmaskning i dag. 

Mmm, så gott det var eller det smakade ganska konstigt. Hon stod och flema ett bra tag och var så fin om mulen. 

Norrpann fick nya skor i kväll. Skor Hans fram kan jag ju borsta svansen och så kan man prata lite om ditten och datten. 

Idag var första jobbdagen efter semestern och jag måste säga att det var riktigt roligt att komma tillbaka. Fick så positiv feedback på "nya" stället och mötte en annan person som kvittrade och var glad att hon var tillbaka på sitt jobb. Härligt med positiva människor. 

Det växer och blommar så fint i trädgården efter regnet, dags att klippa gräset är det också. 

Nu har vi lite måndagsmys på altanen, kex och vinbärssaft. 

Ann-Sophie 

En annorlunda helg.

Lagom till lunch i fredags var jag nere hos Hans i Skillingaryd, Louice åkte med ner med honom redan på torsdagen.  

Fint ställe, baracker på en grusplan. Här bor alla som jobbar med Farmen även Hans och Paolo. 

Långt ut i de småländska skogarna skulle vi få se tinget, häftigt att se hur allt går till. 

Idolbild. 

Vi var också med när Hans spelade in och innan det börjar filmas ska det grejas och styras.

Här kommer Wincent åkandes genom skogen. 

Genomgång av manuset och Louice lyssnar intressant. Louice och jag gick bakom kamramannen under inspelningen, väldigt roligt måste jag säga. 

Vilken härlig stämning det är bland alla som jobbar med Farmen. Hur gick det idag? Bra jobbat! Kanonbra! Fixar du? Toppen! Vi löser det! Det ligger ofta ett skämt på lur och de retas hjärtligt med varandra. 

Alltid glada miner och mycket beröm, tummar upp och klappar på axeln. Klatchar med händer efter inspelningar (till och med jag fick en klatch efter Hans inspelning). Jag förstår att Hans tycker det är bästa jobbet. 

Många arbetsplatser skulle behöva göra ett studiebesök hos dessa människor, oj vad roligt man skulle ha på jobbet då. På tal om jobb så är det dags i morgon. Jag kommer bara städa från och med måndag då jag själv valde att sluta som gruppledare. 

Äntligen har det börjat regna, inte mycket men gräset har växt och blommorna slår ut en efter en. Liljorna doft så härligt och jag hoppas de blommor än ett tag, så när jag kliver ut på trappen tidiga mornar känner den underbara doften och fylls med god energi. 

Septembersolrosen. 

I fredags morse när jag skulle åka kom en plog med gäss och skränade över huvudet på mig, är det höst redan? Nog för att mornarna känns lite svala men jag hoppas på en varm och skön både augusti och september. 

Morgonstund....

Igår eftermiddag kom ett efterlängtat regn, jag riktigt njöt av att höra smattret på altantaket. 

Idag när jag klev ut på trappen för att hämta morgontidningen möttes jag av en strålande sol. 

Önskar jag alltid var morgonpigg. 

Morgonsolen ger liljorna en vacker färg. 

En annan vacker färg har min syster Ingegerds vinbärssaft. Jag fick en flaska när vi kom hem från Finland och den är helt magiskt god. Jag ska blanda mej en stor flaska och ha med mig i bilen, för snart ska jag åka till skillingaryd och göra studiebesök på Hans andra jobb, nämligen på Farmen. 

Ann-Sophie 

I mormors fotspår.

Jag hade så många frågor om mormor Astrid men inte ens hälften hann jag med att fråga.

Från vänster, Bettan, Tomas, Jaan, moster Ingeborg och Ingegerd i Ingeborg fina stuga som vi bodde i när vi var i Borgå.

Det är moster Ingeborg som vet mest om mormor och jag hoppas att jag åker tillbaka till Finland och får svar på alla frågor. 

Mormor Astrid Forsblom var född i Tjusterby, Pernå som jag tror tillhör kommunen Lovisa. Hon hade visst många syskon och mina äldre syskon minns en moster Jenny. Mormor flyttade till Helsingfors för att arbeta och där träffade hon morfar, som vi inte alls vet vem det är. Mormors syster Jenny har antytt att det var en kapten på ett fartyg som gick mellan Helsingfors och Borgå. Ni kan ju tänka er att fantasin skenar iväg lite när vi diskuterade våran morfar.

 Det var under kriget mamma och hennes bror blev skickade till Sverige. Hur det ens är möjligt för en mamma att skicka sina små barn till ett främmande land ensamma på en båt tillsammans med en massor andra barn, jag vill inte veta mormors känslor då. Helsingfors blev ganska bombat under kriget och det var hemskt svårt för alla där. Mormor trodde givetvis att det var det ända rätta, hon tillsammans med flera hundratals andra mammor skulle aldrig skicka sina barn till Sverige om de inte starkt trodde att det var bäst för alla. Mamma stannade efter kriget kvar i Sverige och min morbror flyttade tillbaka till Finland.

Här är vi på Borgå gravplats och vi bästa guidningen av moster Ingeborgs man Guy. Guy är helt otroligt duktig på historia och det var mycket intressant att lyssna på honom. 

Året är 1995 och det är mormors åttioårsdag.

Från vänster, mamma Maj-Britt, mormor Astrid, moster Ingeborg och moster Gunilla.

Här i Isnäs bodde och arbetade mormor jag kommer inte riktigt ihåg årtalen men det var ju efter krigsåren. 

Mittemot denna lada fanns huset som mormor bodde i. Att vi ens hittade den rätta platsen var tack vara Ingegerd, hon hade ett fotografi taget på trappen till mormors hus där man ser ladans gavel och vällingklockan, när hon var där själv i övre tonåren. Mina minnen från denna plats stämmer inte alls, jo ett minne stämmer och det är när jag är med till sågen.

Av huset finns inte mycket kvar.

Jag står på vägen och tar kort mot köksfönstret.

En glugg i det igenväxta huset fick bli köksfönstret.

Isnäs såg finns inte på några skyltar längre men vi hittade ju ändå.

Vi skulle även besökt området i Borgå som mormor bodde i efter Isnäs fram tills hon gick bort men det hanns inte med.

Ann-sophie

Trädgårdskatten.

Bland det bästa som finns är att påta i trädgården och nu börjar jag funderar på nästa års trädgårdsland. Vad vill vi ha, vad tycker vi bäst om och vad ska vi göra annorlunda. Jag vill definitivt inte bli självförsörjande för det finns inte tid till det just nu. Även om en liten dröm långt bak i huvudet finns om att kunna bli det. Drömmen om att jobba mindre och odla mer är vi många som har. 

I dagsläget njuter jag lika mycket av blommorna som av tomater och morötter. 

Håller på att minska ner en blomrabatt framöver huset, visst ogräs har vunnit över allt mitt renasnde så då får det bli gräsmatta igen. 

Denna buske är en sorts spirea, den har varit helt rund och blommar fullt med rosa blommor på försommaren. Efter en lite olycka för några vintrar sedan blev busken skadad och nu funderar jag på att klippa ner och flytta den då den skymmer pionerna. 

Den lilla trädgårdskatten, hon följer mej i hälarna. 

Men igår kunde det gått lite illa. Jag var vansinnigt irriterad på alla insekter när jag känner någon på vristen, tänkte precis sparka foten bakåt när jag skymtar något i ögonvrån, katten. Busan hade helt plötsligt börjat gosa med mitt ben, knäppkatten. 

Räfsan som jag lagade häromdagen höll tills idag, nu var det läge för en ny. 

Eftersom jag skulle upp till Åtvid hoppade jag in och köpte en ny, för hela 27 kronor, ni ser vad jag kostar på mig. 

Idag fick farfar Hans äntligen tillfälle att  träffa Eira och jag tror att det uppstod kärlek vid första ögonkastet. 

Ann-Sophie 

Morrgann

I går hade Hans lovat att hjälpa till med kvällspasset i stallet där Morrgann står och självklart följde jag med. 

Hej matte, en puss kanske. 

Morrgann står i uteboxen där han ser de andra hästarna. Till natten byter han box mest för att se så han inte haltar. Men han går så bra på alla fyra benen. 

Ann-Sophie