Jag hade så många frågor om mormor Astrid men inte ens hälften hann jag med att fråga.
Från vänster, Bettan, Tomas, Jaan, moster Ingeborg och Ingegerd i Ingeborg fina stuga som vi bodde i när vi var i Borgå.
Det är moster Ingeborg som vet mest om mormor och jag hoppas att jag åker tillbaka till Finland och får svar på alla frågor.
Mormor Astrid Forsblom var född i Tjusterby, Pernå som jag tror tillhör kommunen Lovisa. Hon hade visst många syskon och mina äldre syskon minns en moster Jenny. Mormor flyttade till Helsingfors för att arbeta och där träffade hon morfar, som vi inte alls vet vem det är. Mormors syster Jenny har antytt att det var en kapten på ett fartyg som gick mellan Helsingfors och Borgå. Ni kan ju tänka er att fantasin skenar iväg lite när vi diskuterade våran morfar.
Det var under kriget mamma och hennes bror blev skickade till Sverige. Hur det ens är möjligt för en mamma att skicka sina små barn till ett främmande land ensamma på en båt tillsammans med en massor andra barn, jag vill inte veta mormors känslor då. Helsingfors blev ganska bombat under kriget och det var hemskt svårt för alla där. Mormor trodde givetvis att det var det ända rätta, hon tillsammans med flera hundratals andra mammor skulle aldrig skicka sina barn till Sverige om de inte starkt trodde att det var bäst för alla. Mamma stannade efter kriget kvar i Sverige och min morbror flyttade tillbaka till Finland.
Här är vi på Borgå gravplats och vi bästa guidningen av moster Ingeborgs man Guy. Guy är helt otroligt duktig på historia och det var mycket intressant att lyssna på honom.
Året är 1995 och det är mormors åttioårsdag.
Från vänster, mamma Maj-Britt, mormor Astrid, moster Ingeborg och moster Gunilla.
Här i Isnäs bodde och arbetade mormor jag kommer inte riktigt ihåg årtalen men det var ju efter krigsåren.
Mittemot denna lada fanns huset som mormor bodde i. Att vi ens hittade den rätta platsen var tack vara Ingegerd, hon hade ett fotografi taget på trappen till mormors hus där man ser ladans gavel och vällingklockan, när hon var där själv i övre tonåren. Mina minnen från denna plats stämmer inte alls, jo ett minne stämmer och det är när jag är med till sågen.
Av huset finns inte mycket kvar.
Jag står på vägen och tar kort mot köksfönstret.
En glugg i det igenväxta huset fick bli köksfönstret.
Isnäs såg finns inte på några skyltar längre men vi hittade ju ändå.
Vi skulle även besökt området i Borgå som mormor bodde i efter Isnäs fram tills hon gick bort men det hanns inte med.
Ann-sophie
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar