fredag 10 juni 2016

Skolavslutning.


Louice slutar nian.


Skolavslutningen var i stora kyrkan.


Louice hade en önskan och det var att få åka vagn efter Sally tillsammans med några kompisar på nians avslutning.
Eftersom vi har både hästtransport och flakbil så var det lätt ordnat.


De var fem stycken som skulle åka med.


Damerna först.


Stången längst bak är en tillfällig parasollhållare.
Det var ju utlovat regnskurar så det är bäst att gardera sig.


Vissa åkte limousin, andra åkte jänkare och några åkte häst och vagn. 


Det var ett ganska uppskattat ekipage.


Det gäller att hålla tungan rätt i munnen när drickat hälls upp.


Ett, två, tre.....


SKÅL!
Skålas skulle det ju göras, ( i ett alkoholfritt mousserande vin) skålas för att grundskolan är slut och ett långt, roligt och härligt sommarlov börjar.


Nu skulle ungdomarna skjutsas hem var och en till sitt.
Jänkare och rondeller är inga problem.


Gamla traktorer är Sally van vid.


Fint och uppskattat ekipage.
Många stannade och tog bilder, en del till och med körd bil och tog kort.


Åtvidaberg är lummigt och grönt.


När alla ungdomarna var hemskjutsade åkte vi tillbaka till svärmor där bil och transport stod.
Kom lagom till studenternas utmarsch från kyrkan, de hördes lite mer än när högstadiet kom ut från kyrkan. 


Lagom när vi svängde in till svärmor kom min syster Ingegerd, hennes man Jaan, Jaans syster Mona och Monas son. De var på väg till studenternas utspring och ville åka en bit, såklart, och så fick de skjuts genom torget.


En glad och nöjd Louice med sin Sally.


Ett stort grattis till gott kämpande och bra betyg.


Sally är inga problem att köra i samhället ibland all trafik, en toppenhäst helt enkelt.
Många vinkade, hejade och tog kort när vi kom åkandes och det är roligt är folk uppskattar att det kommer en häst med glada ungdomar på vagnen.

A-S



torsdag 9 juni 2016

Avslutning.


I morgon är det skolavslutning för dottern och det kommer bli en speciell dag på flera vis och så får hon sin önskan uppfylld. Är ni i Åtvidaberg och runt stora kyrkan i morgon, tidig förmiddagen, så får ni se.


Hans leker lite med unghingstarna. Här är det Morrgann som lär sig stå på en pall.


Harley prövar en mindre pall.


Morrgann nyss fyllda 1 helt år.


Harley några dagar äldre. 


Sent i gårkväll (läs mitt i natten) 
Två rävungar slogs om en död ekorre och det var inte dåligt vad de slogs. Den tredje ungen lommade bara omkring på vägen. De var inte ett dugg rädda fast jag tutade och blinkade med helljuset. De ville inte flytta på sig så jag blev stående ett tag. Fast det gjorde inget med ett sådant trevligt skådespel.


Avslutar med några blommor. 
Vissen jättevallmo. 


De är så himla fina (känns som jag skriver de orden ofta) skrynkliga jättevallmo är en favorit. 


Nu börjar även doftpionen blomma.
De doftar ljuvligt.
Trevlig helg.
A-S 

tisdag 7 juni 2016

Nationaldag.

Sveriges nationaldag, alldeles tyst i hela huset, dottern sover hos kompisar, Hans sover inte heller hemma, sonen och hans flickvän sover hemma men var inte vakna. En snabbfrukost och en tanke på vad jag skulle hitta på idag.


Hm, jag "lånar" dotterns häst, Sally. 
Hm, Sveriges nationaldag, hittade ett blågult band och det snurrade jag runt pannbandet. Sådär som man i ungdomens dagar gjorde med glittret lagom till lucia, ni som inte hade häst i början på åttiotalet förstår nog inte men för oss som hade häst var högtiderna lika självklara i stallet om i hemmet.


Solen sken, fåglarna kvittrade och lite lagom med vind för att hålla insekterna på avstånd.


I två timmar skrittade vi en runda på mysiga skogsvägar och stigar i skogen där blåbärsriset var både grönt och högt.
Där på stigen där blåbärsriset var högt kommer vi skrattandes på långa tyglar när Sally höjer huvudet och kastar sig ut i blåbärsriset och på hennes rygg sitter jag och fattar ingenting. Ut på stigen igen, lyssnar och spanar men jag varken ser eller hör något. Tre gånger gör hon om samma sak och jag fattar fortfarande inget. Ut på stigen igen och jag visslar, fast det är jag så himla dålig på så jag ropar hallå istället. Jag varken ser eller hör något. Manar på Sally, hon höjer huvudet, spänner halsen och blir liksom stel i hela kroppen. Nu ser jag att hon spanar ner mot blåbärsriset och ur riset sticker det upp en död liten gran. Det var alltså den lilla, lilla döda gråa granen hon upplevde som ett hästätande odjur.
När vi kommit förbi den hemska granen fortsatte vi vår skrittar hemåt.


Avslutar med en bild på mina höga liljor. Snart räcker inte spaden till som stöd. 
De är otroligt höga och jag hoppas på många fina blommor. 
A-S


söndag 5 juni 2016


Något svalare idag men det är ändå inte kallt.


Nu har Buskpionen blommat över och jag hoppas på flera blommor nästa år.


Var till Söderköping på förmiddagen och köpte nya möbler till altanen.


Tog en promenad på drygt 7 kilometer upp till fåren på eftermiddagen, tog stigen genom skogen. 


Tror jag kommer trivas bra i den nya fåtöljen, lite skön sommarmusik, ett glas vitt och några nötter är, mycket mer behövs inte.


Såklart, solen, den höll jag på att glömma. 
Nu piper timern, håller på med maten till mej och ungdomarna. 


Trevlig kväll. 
A-S


fredag 3 juni 2016

Rosa.


För flera år sedan brukade jag och mina systrar (ibland kom även vår bror) fika på Sandelius om fredagarna. Det var inte alltid alla som kunde alla fredagar men vi höll liv i den traditionen så länge vi kunde. 


I dag kunde vi få till en fika och vi var tre systrar, två syskonbarn och ett syskonbarnbarn, lilla Adrian.


Och inte att glömma, hunden Caspian.
En trevlig stund med kaffe, wienerbröd och lite tjatter. 


Köpte blommor på torget och svenska jordgubbar. Det fick bli rosa tema i den stora svarta urnan.


Rosa är ju även Buskpionen.


Nu har den öppnat sig helt och hållet och är nog snart vissen. 


Första knoppen av jättevallomon slog ut idag. Den är aorikos/rosa och jättefin.


Min gerbera som jag fått att blomma om är också den en rosa nyans. 
Nu ska jag gå ut från altanen, den är som en kuvös idag.
Trevligt fredag mina vänner 
A-S

onsdag 1 juni 2016

Katten och pion.



          Buskpionen i går, ljuvligt blekrosa.


Buskpionen idag.


När jag öppnar ytterdörren på morgonen skuttar Busan ur sin korg som står på en bänk på trappen. Sedan slänger hon sig på cementen och visar mycket tydligt att hon vill bli klappad. Det spelar ingen roll om klockan är kvart över fem på morgonen eller klockan tio på förmiddagen. 


På trädgårdsrundan följer hon med.


När jag stannar för att ta kort eller lukta på en blomma går hon stryker dig på mina ben. 


Står jag stilla extra länge lägger hon sig helt sonika i en blomrabatt. 


Hon är allt bra söt.
A-S