Tur i oturen.

Dagen började med snöstorm, det vräkte ner stundvis men fram på förmiddagen slutade det helt att snöa. Blåsten har hållit i hela dagen och solen kom fram senare på dagen.

Stelly hade tappat en sko tidigare i veckan så Hans slog på en annan.

Fast det blåste lite kallt så bestämde vi oss för att ta Toppsy en sväng med maratonvagnen.

Till vänster en vårlika backe och till höger en snöig hage.

Som sagt, solen kom fram på hemvägen och värmde våra ryggar.

När vi kommit uppför backen, som ni ser på kortet, och nedför den och en liten bit till hände det som inte ska hända. Vi fick möte med en mindre skåpbil som kom i ganska hög fart men den höll sig till sin sida av vägen. Toppsy blev rädd för den, varför vet vi inte, hon kanske varken såg eller hörde den.

När hon blev rädd gick hon ut lite i snödrivan och då gick ena remmen till skakeln sönder och skakeln for i backen och hon börja skena. Sen gick allt så fort, Hans kollade på spåren efteråt för att se hur det kan ha gått till. Hästen var på väg upp i nästa snödriva åkte Hans av samtidigt som remmen till den andra skakeln brast. Hon sprang nu med vagnen fast i bara draglinorna och jag lyckades styra upp henne i en snövall där det tillslut tog stopp.

Jag vet att jag hann och tänka att om hon springer in i snödrivan strax innan det tog stopp så kommer det gå riktigt illa, det är ett litet stup där. Jag som annars är så "nojig" hann inte ens bli rädd.

Vi spände loss henne och gick hem, vagnen stod inte i vägen så den kunde vi ta hand om senare.

Hemma satte Hans genast henne för mjölkvagnen och körde en runda och hästen var precis så lugn och fin som hon brukar.

Vi hade en himla tur alla tre för om man ser på skaklarna nu efteråt så kunde hästen lika gärna brutit benen. Hans slog sig inte när han ramlade av vagnen och själv så känns det mest i axlarna, jag är ju inte speciellt armstark och nu tog jag nog i allt vad jag kunde och lite till.

Vagnen fick hämtas med traktorn.

Han fick backa hem så det var ju tur att det inte hände så långt hemifrån.

Skaklarna i kors och de låg spända bakom framhjulen.

Efter att kollat hästen, hämtat vagnen och druckit kaffe tog vi en promenad, det var skönt att komma ut och få lite frisk luft och konstatera att vi haft tur i oturen.

Ibland kan med mest välkörda och säkraste häst reagera på något den aldrig tidigare reagerat på och det blev vi varse idag. 

Trevlig kväll.

Ann-Sophie