Skottland del 2.

Här är min och Hans berättelse om resan till Skottland och Yorkshire.

Hans är i år ambassadör för Indian motorcykels och vi har då förmånen att åka på en Indian Pursuit.

Korten är tagna av mig med min Samsung S25, med några få undantag.

-------------------------------------------------------------------------------------------------

 När vi kommit ut från Newcastle åkte vi upp mot Edinburgh, som vi bara passerade, inte så bara med nio motorcyklar som gemensamt skulle med genom rondeller och rödljus. Hasse som var initiativtagare till denna resa hade täten och lotsade oss galant genom staden.

Vidare gick färden till Falkirk, där skulle vi sova en natt för att sedan fortsätta mot skotska höglandet.

Lunchstopp med en fantastik utsikt. Av en ortsbo fick vi veta att vi inte hade långt kvar till skotska gränsen, där en stor sten utgjorde gränsmarkeringen.

I restaurangen fick vi inte plats men vi blev insläppta i puben bredvid. 

Matbeställning av en trevlig servitris.

Efter den välbehövliga lunchen åkte vi vidare, o lite pirrig var jag när vi närmade oss Skottland.

Här ser vi Skottland, mäktigt.

Thank You!

Med en fot i Skottland och en i England, står han där, Hans, lika förväntansfull på resten av resan som jag.

Häftig känsla.

Nu hade Indian tagit oss en bra bit på väg och ingen av oss hade ont i rumporna.

Nästan hela gänget samlat.

Från vänster, Jag, Hans, Stellan, Hasse, Anette, Jocke, Matilda, Lasse, Roger och Anita. Fattas gör Tomas, han hade hittat någon att prata med och hörde inte när vi ropade på honom. Hasse och Anette Tingvall känner vi sedan tidigare då Hasse varit Hans chef på Tingvalls bageri och Hans också skott deras hästar när de hade Lundby stuteri. Anita och Tomas kände vi lite grann men resten är nya bekantskaper.

En bensträckare med utsikt.

Framme i Falkirk och hotellet.

Av med all packning, incheckning, en dusch och på med fräscha kläder.

Nu var vi hungriga så ut på byn i jakt efter mat.

Men vi hamnade på en pub utan mat men med himla bra musikunderhållning och god öl.

Åhej vad bandet sjöng och spelade.

Så glada, så glada.

Informativ skylt.

Nu hade hungern tagit över och vi skulle jaga rätt på en restaurang.

Vi fick tips av en man utanför puben vilket visade sig vara en lyckträff. Mätta i magen blev det godnatt, imorgon skulle vi vidare till Newtonmore.

Efter en stadig frukost packade vi på motorcyklarna, i regn, vilket skulle visa sig vara återkommande under vår resa.

Vi gjorde ett kort stopp vid The Falkirk Wheel.

Det är världens ända båtlyft som hissar och sänker båtarna 25 meter i ett roterande hjul.

Därefter delade gänget upp sig, några ville åka direkt till hotellet i Newtonmore medan Hasse, Anette, Stellan, Hans och jag valde att åka upp till Högländerna.

Ett helt makalöst bra val.

Bilderna nedan är från Highland Tourist Route.

Fikapaus uppe vid en skidanläggning. 

Vi gjorde ett stopp för att besöka Drottnings Elisabeths sommarresidens Balmoral men det var lite väl dyrt så vi hoppade över det. Men här är i alla fall bron in till "sommarstugan" och trädgården.

Det blir många bilder på Hasse och Anette då de åkte som först i ledet och vi som andra motorcykel.

Planerar ni en resa till Skottland måste ni åka denna väg.

Alltså, den är helt galet vacker, mäktig och helt makalöst, ord kan inte riktigt beskriva den och det trots det grå vädret som bjöd på några regnskvättar.

Missa inte denna väg, lova mig det.

Kartbilden kommer ifrån Indians app där man kan se vart man kört, planera ruter och mycket mer.

Som exempelvis körtid och snitthastighet.

Med denna resa fick vi till för oss en ny tradition, att ta en "komma fram öl" med eller utan alkohol, när vi nått dagens mål.

Här är det Hans och Stellan som njuter av en kall, god komma fram öl.

Vårt rum de kommande fem dagarna.

Efter dusch och mat åkte kartan fram, planerna inför morgondagen diskuterades.

Vart finns det tjocka rutiga mattor i trapporna om inte i Skottland.

Vi hör i morgon/ Ann-Sophie

Skottland del 1

Här är min och Hans berättelse om resan till Skottland och Yorkshire. 

Hans är i år ambassadör för Indian motorcykels och vi har då förmånen att åka på en Indian Pursuit.

Korten är tagna av mig med min Samsung S25, med några få undantag.

 ----------------------------------------------------------------------------------------------------

Motorcykeln hade Hans packat på kvällen innan så vi bara hade att sätta oss på och dra iväg. Vädret såg inte så roligt ut, 2 grader och snö eller hur, så illa kunde det ju inte bli. Men vi klädde oss varmt, med dubbla underställ och regn-overallerna.

Jag skulle på rikskonferens till Göteborg med några kollegor från jobbet dagarna innan Hans och jag skulle på vårt äventyr, därför hade jag packat klart en vecka innan vi skulle åka.

Jag hade med mig mer packning för två dygn i Göteborg än vad jag packade med mig för 16 dagar i Skottland. 

Jag var i Göteborg från söndag till tisdag, alltså vare jag borta i tre dagar och hemma en dag innan vi påbörjade vår på resa torsdagen. Vädret i Göteborg var strålande, riktigt soligt och varmt.

Första stoppet var på Richts konditori i Kisa där mötte vi upp fem av medresenärerna, efter en fika drog vi vidare.

Lunchen intog vi på Tabergstoppen och som det regnade när vi kom dit. Det började regnade redan i höjd med Eksjö men nu tog det i rejält.

  När vi lunchat klart och skulle åka vidare hade regnet upphört, skönt. Men vädergudarna skojade bara och tryckte på regnknappen igen.

När vi åkt mer en halvvägs började det snöa, 2 grader och snö, helt sjukt. Vi åkte av på en rastplats då förarna inte såg att köra. Det kom snöflingor stora som dasslock, vi kunde inte göra annat än att skratta åt eländet. När snön avtog drog vi vidare. 

Hans som aldrig kört motorcykel i snöfall kan nu bocka av det.

Kommer ni ihåg bilden från Göteborg lägre upp i inlägget, då solen sken och det var varmt, ett par dagar innan denna dag. 

När vi kom in i Göteborg avtog regnet och solen tittade fram. I Hamnen mötte vi upp resten av gänget, så var vi samlade, nio motorcyklar och elva personer. 

Nu var vi redo att åka på färjan som skulle ta oss till Kiel.

Vi som aldrig åkt på så här lång mc-semester och inte heller på färja fick god hjälp av Tomas när vi skulle spänna fast motorcykeln. 

Framme i Kiel. 

Solen sken och gårdagens väder hade vi glömt.

När vi samlat ihop oss utanför färjelägret åkte vi genom Kiel och vidare ut på minder vägar. Vi åkte genom mindre samhällen och mellan dom gick får, kor och hästar i hagarna. För att slippa åka genom Hamburg tog vi färjan över floden Elbe.

Vi åkte inte långt innan vi tog lunchstopp på Gasthaus Heiko Sieb. Några i gänget hade varit där tidigare och rekommenderade currywurst, alltså det var den längsta korv jag sett men så god.

När vi kom till gränsen mellan Tyskland och Holland stannade vi att ta en fika men se det gick inte. Vi var inte välkomna, personalen sa att alla bord var reserverade och vi fick köpa fika och ta det utomhus, tack men nej tack sa vi.

Vi kom fram till resans andra övernattning, Best Western i Aduard, Groningen, Holland, ett helt ok hotell. 

All packning ska med in till rummet för att packa om lite inför nästa färja, den till England. Här åt vi mat sen var det god natt. Frukost och så iväg, nu var målet Amsterdam DFDS Terminal.

Bensträckare är viktigt, ungefär en gång i timman. Sen kollar vi att det är bra med varandra och får lite info om kommande sträckor och så vidare.

Vi åkte från hotellet vid klockan 9 påklädda dubbla underställ och regnoveraller.

Vi stannade och fikade i en stad i Holland och där började det regna lite grann för att senare bli mer ihållande. Men innan regnet hann vi njuta av äppelpaj och vaniljsås. Och tvärtemot hur det var på fiket vid gränsen så var de på detta stället mer serviceinriktade och nästan hämtade tillbaka oss när vi tänkte gå då vi trodde att de bara serverade mat.

 Vi åkte vägen, Afsluitdijk, som går mellan två sjöar, det är en 32 km lång dammbyggnad/vall. Vi åkte även en bilfärja över någon flod innan vi var framme i färjehamnen i Amsterdam. På grund av allt regn blev det inte många bilder tagna denna dag.

Så var vi äntligen på färjan till Newcastle.

Motorcyklarna fastspända, hytten hittad och en varm och skön dusch tagen.

 Fuktiga kläder hängdes upp där det fanns plats.

Efter maten hade färjan kommit ut på öppet hav, det gungade lite grann och jag blev lite sjösjuk. Gick och lade mig, kändes bättre i liggande läge så jag låg där till morgon kom och det blev frukostdags.

Kusten utanför Newcastle.

Det här med tider, alltså klockan, är det "våran" tid eller Englandstid". Det var så förvirrande. Så förvirrande att vi alla hade fattat fel och fick sitta fullt påklädda en timme innan färjan var i hamn.

På med den lilla packningen vi hade tagit med oss till hytten sen ta bort spännbanden.

Motorcyklarna hade spänts fast med extra spännband under natten, då måste det ha gungat lite grann.

Nu började pirra lite i magen, England, och här kör dom ju på fel sida av vägen.

Nu var vi på engelsk mark.

 Passkontrollen tog lång tid men vi misströstade inte för nu började äventyret på riktigt, nu skulle vi åka mot Skottland.

Så här minns vi första dagarna av äventyret.

Men vi kommer aldrig glömma snöovädret.

Del två kommer, om inte något oväntat inträffar, i morgon och då har vi kommit till Skottland.

Vi hörs/ Ann-Sophie