Fodergrind & andningsmask.

Tidigt på morgnarna går Hans upp och fodrar djuren, han är morgonpigg. Lite senare går jag ut och mockar, fast bara på helgern för på vardagarna går jag upp och åker till mitt jobb först.

Andningsmask på.

Då jag känner av astman en del nu så är den här andningsmasken jättebra, då det dammar lite av både spån och halm.

Vi har köpt en fodergrind och den satte Hans upp igår. Den sitter mellan två hagar och det står en foderhäck i varje hage. Vi tänker inte låta hästarna ha fri tillgång på ensilage i år utan vi ska fodra 4 gånger per dag istället. När vi testade grinden igår stod hästarna precis bredvid och rykte bara till när grinden öppnades. Idag stod dom en bit ifrån och såg inte grinden, å jäklar vad rädda de blev när den öppnades. De förstod inte alls vad det var som lät utan jag fick visa på att nu går det bra att byta hage och gå till foderhäcken.

Men hallå, får inte vi komma in. 

Varje eftermiddag tar vi in hästarna och nya rutiner lär de sig fort (nu har vi hållit på med det här ganska länge och hästarna står oftast och väntar ett bra tag innan det är dags att få komma in). Sally ger vi en örtblandning, Oestress, på grund av hennes, tja vad ska man säga, hormonrubbning. Norrpann får tillskott som ska förbättra hennes hovkvalite och Morrgann får lite betfor för att det är gott.

På tal om rutiner. När vi tar hem fåren från sommarbetet brukar de kunna gå i lösdriften direkt men inte i år. Det har inte gått någon nöd på dom men det märks att de kan rutinerna när det inte blir som vanligt. Igår strödde vi upp i lösdriften och som dom har väntat.

Idag skulle vi mockat och strött upp lösdriften hos hästarna men den planen gick i stöpet, punka på traktorn. Hans ska lämna in däcket i morgon.

Triss i baggar, de är så kelsjuka. Baggis, längst till vänster är de mest keliga av dom, han tröttar typ aldrig på att bli kliad.

Vi skulle fyllt på foder till fåren också men det får vänta tills imorgon. Det finns lite smul kvar och så har dom en stor hage att hitta lite ätbart i, det går ingen nöd på dom.

Nu ska vi gå in och ta oss macka med stekt ägg innan vi fortsätter och greja.

Ann-Sophie 

 

Vad varje hästägare drömmer om så här års.

 

Norrpann, inte nog med att hon har dåliga hovar så har hon fått en hovböld, stackars häst.

Sen är det stackars matte och husse som nu till hösten fått tre skitgrisar.

Hur lyckas dom? 

Det är lera från öronen till svansen, hela svansen.

Vinterpäls och lera är inte den roligaste kombinationen.

Drömmen vore en hage utan gegga men eftersom det tydligen är omöjligt så vore typ en biltvätt fast till häst drömmen. Tänk va bra, tvättad, borstad och fönad på 15 minuter, lika omöjligt det också i och för sig. Det är bara att göra som man alltid ha gjort, borsta och borsta ännu mer.

Suck, men är man "hästmänniska" så är man, bara att kavla upp ärmarna och ta tag i det.

Ann-Sophie 

Till salu med ångerrätt.

 

Vi har bara egen-uppfödda hästar på gården.

Sally vårt första nordsvenska föl som föddes här och hon är nu 17 år. Sen har vi kvar Norrpann, 11 år och hennes son Morrgann 5 år.

Morrgann som 2018 fick 40 poäng extriört och blev godkänd hingst. Han fick i temperament 10 av 10 möjlig och gjorde ett frivilligt körprov på 24 av 25 möjliga poäng 

Alltså vilket fantastiskt resultat, en dröm för varje uppfödare.

Hans har även 2019 gjort KBI med honom som slutade på 48 av 50 poäng. Vilken fantastisk häst! 

Avelsvärderingarna 2019 flyttades fram från mars till maj. Detta på grund av att det härjade en smittsam sjukdom, nä det var inte corona den gången utan en smittsam hästsjukdom. Då vi inte kunde åka  den helgen i maj och vi ville kastrera innan det blev för varmt ute så han fick bli valack i mars. Så han visades aldrig som fyraårig hingst.

I slutet på februari i år flyttade Morrgann till Louice. Hon skulle fortsätta rida in honom men hon jobbade ganska mycket och hittade ingen som regelbundet kunde hjälpa henne. Så i slutet på augusti kom han tillbaka hem.

Hur skulle vi nu göra med Morrgann?

Efter att tagit oss en ordentlig funderade kom vi fram till att han skulle säljas. 

Hans la ut honom till försäljning och det dröjde inte länge innan flera hörde av sig.

Vi hade en spekulant här dom provkörde honom och senare beslutade att köpa honom.

Veterinären kom och gjorde en besiktning,  Morrgann visade en liten orenhet i ett framben när han logerades, oskodd på ojämnt underlag.

Köparen ville att vi skulle sko honom och göra om veterinärbesiktningen, visst inga problem MEN det var här som Hans började ångra beslutet att sälja hästen. Ju mer han tänkte ju mer ångrade han sig.

Det är bara att prioritera om sin tid, ta bort något och lägga den tiden på Morrgann. Japp, så fick det bli och Hans ringde köparen som tyckte det var synd förstås men hon förstod hans beslut. Om hästen blir till salu någon gång skulle vi ringa så de fick en ny chans att köpa denna fantastiska häst.

Det kanske var meningen att veterinären såg den lilla orenheten vid longeringen. Det är nog så att Morrgann inte ska lämna gården och som någon sa, man säljer ju inte sin bästa vän. 

Ann-Sophie 

&

Hans

Reko-ringen och skörd.

Vet ni vad reko-ringen är? Inte, då kan jag berätta.

Reko står för Rejäl Konsumtion och är ett sätt att handla lokalproducerad mat. 

Reko har en facebooksida (varje ort/stad har sin egna FB sida) där varje matproducent lägger upp vad de har till försäljning och vad det kostar, kunden beställer, i kommentarerna, vad den vill köpa. Sedan levererar producenten beställda varor till mig som kund på en bestämd plats och tid, smart va?

Vi i Åtvidaberg med omnejd kan gå in på Facebook,   sök på Reko Åtvidaberg och gå med, varorna levereras till Åssa-gården.

Detta är ingen reklam utan jag vill bara göra alla uppmärksamma på att vi kan handla smart utan att åka runt till olika producenter.

Vi köper väldigt sällan läsk eller jos på affären däremot handlar vi goda drycker från Brunneby Musteri, vi köper en hel del, typ storkund, och sist fick vi en present, en flaska glögg.

 Sen har vi länge letat efter närproducerad rapsolja och det har vi nu hittat via Reko, Vist Rapsolja.

Grönsaker och potatis behöver vi inte köpa via Reko, det odlar vi själva.

Det blev inga stora potatisar men vi har så vi klarar oss länge.

Vi har fått låna en potatisupptagare och den fungerade ganska bra.

Trädgårdslandet ser förskräckligt ut, tiden har inte funnits att hålla det i ordning. 

Grönkålen är fin, har någon förslag på vad lagar man av den?

Purjolöken bildar lökar med klyftor som vitlöksklyftor, därifrån växer det nya purjo ifrån. Tog en lök och delade upp den i klyftor och satte ner i jorden och nu växer det purjofrån dom också. Frågade i en trädgårdsgrupp på FB om det är vanligt förekommande, för jag har inte varit med om detta förut. Fick svar att en viss sort har blivit som en perenn, kanske är det den jag har.

Blir det ingen frost i veckan kan vi njuta av sista kronärtskockan till nästa helg.

Alla betor är skördade, rödbetor, gulbetor och polkabetor. 

Första gojibären är plockade. 

Skulle behöva skörda broccolin lite oftare än vad jag gör, många små buketter hinner gå i blom.

Den här sorten ger inga "huvuden" utan bara buketter och dom är så goda.

//Ann-Sophie 

 

Augusti, jordgubbar och nytt porslin.

Augusti, vackra, mystiska månad.

Morgondis, värme, regn, kvällsdimma.

Först växer det inget sen exploderar det.

Ärtor, tar en eller ett par ärtskidor varje kväll.

Jordgubbar i frukostfilen.

Nyplanterade hallonbusken.

Förväller broccoli och lägger i frysen.

Ett av vitkålshuvudena är enormt, hoppas det är lika fint på insidan som utsidan.

Getter på stora stenen.

Jo vi har numera två getter av mjölkras.

Kycklingarna växer.

Kan man bli kär i porslin? JA!

När vi var på Löfsta Slott och fikade blev jag helt kär i deras porslin. Idag packade jag upp lite porslin från Broste Copenhagen "nordic sea", det är så fint. Nu börjar vi byta ut Ikea porslinet, inget fel på Ikeas porslin egentligen men känner att det är dags för lite nytt.

Hoppas det här inlägget ser bättre ut än de föregående. Efter Bloggers uppdatering har det varit krångligt att uppdatera via mobilen (min dator har gett upp). Allt ser bra ut när jag kollar igenom bloggen men när jag sen publicerar den har det blivit värsta mellanrummen mellan bilder och texter. Har inte gått att redigera eftersom allt ser bra ut när jag går in igen för att rätta till felen.

Ann-Sophie

 

En tur i Östergötland.

Östergötland har många fina ställen att besöka och igår tog vi en dagstur med mororcykeln. 

Första stoppet blev på Löfsta slott och handelsträdgård. Jag vet inte om Hans har en baktanke med att ta motorcykeln till en handelsträdgård. Han vet att jag älskar handelsträdgårdar och det kan bli dyrt men på motorcykeln får det inte plats med så mycket.

Handelsträdgård med café, jo man tackar.

Förmiddagsfika, jag tog äppelpaj med vaniljsås, hemlagat och så gott, Hans tog citronpaj.

Vi gick upp till slottet, på ett par ställen fick man gå in och kika runt.

Sen tog vi en sväng i slottsparken, lummig och, nä inte direkt sval men inte lika varmt som i solen. 

Upp på hojen igen, genom Norrköping sen längs strandvägen, Kolmåden-Sandviken.

Den vägen är då fin.

Målet, Arkösund och Stradgrillen. Hans hade läst att deras lövbiff skulle vara så god och ja, den var riktigt god. Mätta och belåtna hoppade vi i mc-kläderna och upp på hojen igen.

Sista stoppen, Söderköping. "Sörping" med de gulliga smågatorna, trähusen, stockrosorna och såklart kanalen och slussen. Vi tog glass och kaffe, inte på Smultronstället för där var det kö utan på Göta glass, italiensk god glass.

Det är så mysigt att ge sig ut med motorcykeln på småvägarna, man ser så mycket och känner dofterna på ett helt annat sätt än i bil. Sensommaren bjuder på gärden i guld (nytröskade åkrar med massor av stora runda balar och i eftermiddags solen blir det en helt fantastisk färg). Man hinner se de gulliga torpen, gölarna, båtarna i vikarna. Känner doften av korna på bete, dofter av blommorna i trädgårdarna.

Sen, när man kommer hem och tar av sig de svettiga mckläderna, sätter sig en stund i fåtöljen på altanen innan kvällssysslorna ska göras, så slår det en att vi bor i fantastiskt vackert del av landet. 

När djuren var fixade och landen vattnade provsmakade vi årets ärtor, klart de godaste vi ätit.

Ann-Sophie