Sista förberedelserna innan dagen D.

Sista förberedelserna inför dagen D.

25 juli var Louice och jag i Linköping för att bland annat köpa en vattenfast maskara, jag visst ju inte hur jag skulle reagera på bröllopsdagen.

Eftersom jag jobbade med fingrarna i jord hela dagarna var inte naglarna så fina och ville inte ha fulnaglar i TV. Jag använder handskar men det hjälper inte att utan det kommer ändå jord under naglarna och de blir sköra och går av. Jag letade runt lite efter någon som som "gör naglar" och till slut fastnade jag för MG nailbar i Valdemarsvik. Den 31 juli fick jag en tid, fanns tyvärr ingen tid närmare bröllopet men så fick det bli. Jag hade fått order av Emma att jag inte fick ha för färgglada naglar så det fick bli ljust rosa.

2 augusti var jag på Hud & Co för lite ögonbryns fix och vaxning av lite oönskad hårväxt i ansiktet.

Köpte även nagellack ifall det skulle skava bort lite färg, hittade en nyas liknande den jag hade.

Louice fick hjälpa mig att bättra på lite innan jag åkte till Skillingaryd.

Färgade bort mina gråa strån, fast hela håret skulle vara grått om jag inte färgade utväxten med jämna mellanrum. (Jag är inte redo för att vara gråhårig än)

Jag är inte mycket för att sola och jag smörjer mej med minst 30 SPF men får ändå bonnbränna, inget som stör mig i vanliga fall. Sista månaden hade jag t-shirts med ärmar som lätt gick att kavla upp,.Tror ingen av mina kollegor tänkte på att jag helt plötsligt ville bli av med bonnbrännan.

3:e augusti åkte Hans ut med nya uppdrag till farmarna, att förbereda ett bröllop. De skulle röja upp på en plats ute, göra ett underrede till sittbänkar, fixa en lövad båge, knyppla en spets (som jag eventuellt skulle ha i håret). De skulle också göra en ostkaka samt rödfärga de byggnader de byggt på gården. Allt ska ju vara tipp topp på ett bröllop.

Hans berättade att han blivit supernervös när han delade ut uppdragen och han var rädd att det skulle synas, han var också rädd för att det skulle synas och höras hur pulsen slog.

4 augusti åkte Hans till våra holländska vänner, som har sitt sommarställe i närheten, för att be om hjälp med hingstarna medan vi var på en "kort semester". Inga problem, det kunde dom visst hjälpa oss med. 

5 augusti.

Hans vad är det för datum i dag? Till svar fick jag -Ann-Sophie, det är den 5:e augusti, vi ska gifta oss i morgon. Visst ja, hm,  jag i ett nötskal.

Vi åkte hemifrån vid 9.00. När vi kom fram till Skillingaryd fick vi lite information av Joel och det skulle komma skor som jag skulle få prova.

Efter lunch åkte Hans ut och filmade, själv tog jag en lång promenad. Var ju tvungen att ta några bilder till instagram inför morgondagen, för att lura mina följare att jag hade en lugn och skön dag medan Hans jobbade. Oj vad jag har lurats på instagram under dessa dagar.

Skorna, enkla vita tygskor, passade perfekt. 

Nu är både Hans och min klädsel komplett.

Å, jag blev så glad när Joel sa att vi skulle ta bröllopsbilder innan vi åker till Farmen i morgon. 

Jag hade inte räknat med det, hade nog inte hunnit tänkt på bröllopsbilder.

Under dagen har flera frågat om jag är nervös inför morgondagen, nä inte ett dugg faktiskt. Men det var innan Joel och Emma började berätta om tidsschemat osv inför i morgon, nu pirrar det lite.

Ett glas vin? Ja tack!

På kvällen hade Emilia fixat ett quiz med bröllopsmusikstema och popcorn. Så himla rart gjort men det var svårt, jag tror Hans och jag kom sist.

Ibland, när jag var ensam hemma och det var jag ju en hel del, svek modet mej. Tänkte att vi ställer in, jag har ångrat mig och rymmer. Men när Hans kom hem så räckte det med att jag tittade på honom, såklart jag vill gifta mig med honom.

 Han är ju min stora kärlek i livet.

Jag skulle kunna skriva en lång kärleksförklaring till honom här men den har jag redan gett honom, kanske inte under varje dag under de 25 år vi levt tillsammans men vi ger det till varandra ofta. 

Fortsättning följer......

Ann-Sophie

Bröllopsbestyr.

Fredagen 1 juni 2018.

Fredag morgon åkte jag upp till Strixs kontor i frihamnen för ett planeringsmöte angående kommande säsong. Vi skulle gå igenom tänkbara uppdrag och belöningar. Vi började så smått med lite olika bygg och husållsuppdrag. Sen stod det också med att anordna ett bröllop på utkastet. Emma, som är producent för årets säsong, sa nåt i stil med " jag tänkte att det skulle vara trevligt med ett bröllop, om nån vill gifta sig på farmen". Hmm.. undrar om jag kan få med Ann-Sophie på det, sa jag. Det vore ju PERFEKT blev svaret. Jag vet fortfarande inte om Emma hade tänkt den tanken i förväg eller inte?! Jag vet att det just då inte var förankrat hos TV4 i alla fall. Jag åker hem och friar igen, sa jag.  Ja, jag har friat ett par gånger förut och vi förlovade oss 2005. Max ett år mellan förlovning och vigsel sa jag då, det tog 13 år!

Väl hemma igen sa jag, Emma hade en idé om ett bröllop på farmen i år, ska vi gifta oss där? Jag blev faktiskt ganska förvånad när Ann-Sophie svarade, ja men då får du väl fria ordentligt! Så senare den kvällen, på vår altan, gick jag ner på knä och frågade om hon ville gifta sig med mig med tillägget, på TV. Svaret blev JA. Samma kväll skickade jag ett sms till Emma och delgav henne Ann-Sophies svar. OMG Magi, blev smssvaret, MEN vi måste förankra det hos TV4!/Hans

Kvällen då Hans fria och jag sa ja la jag ut denna bild på instagram.

Vi har pratat om att gifta oss några gånger tidigare men har inte kommit överens om hur.

Hans ville ha ett stort kyrkbröllop medan jag ville ha ett litet bröllop, på en äng eller strand. Om det nu skulle bli av, med ett bröllop på Farmen och i tv skulle vi båda få lite som vi ville. Ett litet då och ett stort sen.

Måndagen den 18 juni fick Hans samtalet från Emma på Strix, allt är förankrat och klart, nu kör vi!

Ups, helt plötsligt blev det verklighet, Pirrigt och nervöst, om cirka en och en halv månad, 6:e augusti, ska vi bli man och hustru.

Nu var det bara att köra på, beställa blankett för hindersprövning och kolla ringar, det var det vi skulle ordna själva, sen står Strix och TV4 för resten.

25:e juni följde jag med Hans till Skillingaryd för första träffen med Emma och Joel. När de två sa att de ska fixa det så bra och fint som det bara går gick det upp för mej att Hans och jag inte är med och planerar. Givetvis fick vi ha önskningar och komma med förslag.

Jag hade hittat klänningen jag ville ha och visa dom bilden.

 Vi fortsatte och prata, bland annat om vart på Farmen skulle bröllopet var och vart ska vi vara om det regnar, då säger Emma -det är lååångt kvar. Hans och jag tyckte inte att det var så lååångt kvar, jösses, inget var ju klart. Fast innerst inne litade vi ju på "bröllopsfixarna" till hundra procent.

27:e juni berättade vi för Louice om Farmen bröllopet, det var knappt hon trodde oss. 

28:e juni åkte Hans och jag till Linköping för att titta på ringar. Vi besökte två guldsmedsbutiker, åt lunch, gick till ett par till guldsmedsbutiker för att sedan gå tillbaka till den första vi var i. Fastnade för ett par ringar nästan direkt, en liten diamant, wiii så glada vi var. Det var en varm eftermiddag, solen värmde galet mycket och lite nykära gick vi från butiken hand i hand.

Samtidigt som vi beställde ringar lämnade vi in våra förlovningsringar, som inte passade de nya ringarna, för att göra om till något annat.

Min ring blev ett par örhängen och hans blev en slipsklämma. De var så himla fint omgjorda så texten vi har i dom finns kvar.

4 juli skrev jag en ledighetsansökan, jag var så nervös så jag skakade när jag skrev, ett steg närmare bröllopsdagen. Louice sommarjobbade på mitt jobb så hon fick också begära ledigt.

5 juli berättade vi för Patrik och Anton om bröllopet, det är superhemligt, ingen får veta, inte ens Antons sambo fick veta.

Herrejösses, inte så bra passform.

Klänningen jag ville ha tog för lång tid för att få hem.

Jag tjurade ihop lite över bröllopsklänningar som inte passar. Jag letar och Emma letar, till och med Hans letar. Klänning är ju inte mitt favoritplagg i vanliga fall och en bröllopsklänning måste ju bara sitta bra.

Så här kunde Emmas och mina konversationer ut.

21 juli följde jag med till Skillingaryd för att prova några klänningar och träffa prästen.

Av de tre som jag provade var den här den bästa, helt ok faktiskt, letandet var över.

Sent på lördagskvällen kom Matilda, rekvisitör på Strix, och sa - nu nålar vi klänningen. Litar till 100% på henne och jag vet att det kommer bli super.

Jag var riktigt nervös och tyckte att vi kunde bara säga ja så var det klart.

Joel hade dukat upp så fint men jag tror inte jag åt något speciellt, hu så nervös jag var. Prästen Krister Clifford var fantastisk. Träffade också en makeup artist från Jönköping som kollade hår och hur hon skulle sminka mig.

Så var den helgen över, dags att åka hem, en ny jobbvecka stod framför mej.

Fortsättning följer......

Ann-Sophie

Tack, tack från djupet av våra hjärtan.

I ett halvår har vi hållit tysta, under detta halvår har vi lurats och ljugit för nära och kära.

Men jag tror vi är förlåtna.

Jag har väntat med att byta efternamn, tänkte att det skulle vara klart tills bröllopet skulle sändas i tv men namnbytet gick mycket fortare än vad vi trodde. Det blev lite panik i och med nya jobbet, då mitt namn och mejladress ska vara offentligt, men de få som fick veta om namnbytet har varit så snälla och hållit inne med den informationen.

Våra barn, Anton, Louice och Patrik var med på bröllopet, bakom kameran, och de var  de ända som visste om det. 

I går skulle vi då överraska svärmor Ingegerd, hon skulle få se bröllopet på tv tillsammans med oss. Vi bestämde att Louice skulle kidnappa henne hemma, innan hon åkte iväg på veckans föreläsning     (Gärdserums föreläsningsförening, där hon sitter med i styrelsen). Hans skulle ringa någon i föreläsningsföreningen och säga att Ingegerd inte skulle komma men att det var en hemlis. 

Men Ingegerd spojlade hela grejen. Hon hade laddat ner och tittat på TV4-play eftersom hon inte skulle vara hemma på kvällen. Vet ni vad jag sa till Hans när han berättade det, förbaskade kärring, det sa jag till henne när hon kom också, med glimten i ögat.

Familjen samlad för att äta smörgåstårta innan vi ska se kvällens avsnitt.

Hans och jag har inte sett det färdiga avsnittet innan.

Himla god smörgåstårta Hans gjort.

Champagne, som vi fick i bröllopspresent av Strix, och smörgåstårta på en torsdag.

Efter programmet åt vi Hans hemgjorda tårta.

Många grattishälsningar ramlade in under kvällen. 

Min syster Ingegerd hade ringt tidigare under dagen och grattat men hon fick lova att inte säga något eller skriva något på sociala medier.

Ledig fredag för både Hans och mej.

En helt vanlig fredag, fast ändå inte.

I dag gick jag ut till hönsen som fru Wincent. 

Oj så många gånger jag fick skriva om min nya namnteckning när jag skaffade nytt körkort och pass. 

Vårkänslor i luften och hönorna fick gå fritt ute.

Harley har blivit tömkörd över stock och sten.

Harley. 

Fick ett samtal från ortens blombutik att jag hade ett blombud på väg.

Som vi grunnade på vem det skulle vara ifrån, hade ingen aning faktiskt.

Det visade sig vara från vår fina vän Mia, jag blev så himla glad och rörd att tårarna rann.

 Vi blir ju så himla glad när ni gläds med oss.

Tack Mia! 

När blombudet åkte och jag tjutit färdigt tog vi ut Morrgann på en tömkörningsrunda.

En skön promenad fick avsluta dagen ute.

 En vas från Klong, bröllopspresent från TV4 med, dagen till ära, två svenskodlade tulpaner.

Tack från djupet av våra hjärtan för alla grattis i samband med vårt bröllop på Farmen, vi blir så glada när vi läser era kommentarer på sociala medier (vi läser alla).

I morgon börjar berättelsen om hur det kom sig att vi gifte oss i TV.

Ann-Sophie

Love in the air.

Nu är vi herr och fru Wincent. 

Är ni sugna på att läsa berättelsen om hur det kom sig att vi gifte oss i Farmen?

Ann-Sophie 

Titt ut och föreläsning i Horn.

Titt ut!

I söndags var den här lilla tjejen och hennes föräldrar hemma hos oss. 

Vi bjöd på middag och Stina bakade goda hallonmuffins som Farmenfika.

Förra veckan var jag och Patrik på Återbruket och kollade efter ett nytt köksbord till honom. Vi hittade inget som passar hans kök men jag såg ett par "äpplet" stolar men köpte dom inte. men vad jag ångrade mig, hoppas ingen köpt dom innan jag hinner åka tillbaka. I går efter jobbet var jag tillbaka och köpte dom, jippi, gillar dock inte tyget men det går ju att byta. Har 6 stycken vanliga "äpplet" stolar på garderoben som vi ska lämna iväg någonstans på lagning. 

Igår kväll styrde vi bilen mot Horn, Hans skulle hålla i kvällens föreläsning.

Går´n i Horn, ibland visas det bio därav de sköna biostolarna.

Vi kom tidigt för att se så ljud och bild funkade, det fungerade perfekt direkt.

Blev bjudna på kaffe och

jättegoda smörgåsar (och sockerkaka, så god).

Ett 80-tal personer kom för att höra på Hans.

Ett trevligt arrangemang och gott fika. 

Ja, jag vet, jag är ett kakmonster typ, hembakade kakor är ju så gott.

Ann-Sophie

I huvudet på Harley och lite till.

Härligt med all snö som kom inatt, eller vad tycker ni?

Mjuk bullig snö täcker Torp.

En grov syrengren hade gått av och hela syrenhäcken var nedtyngd av all snö.

Skakade av grenarna där vi går, resten fick vara.

Vi har röjt snö mest hela dagen, Hans med traktorn och jag med skyffel.

Stonas mat var slut idag och när Hans hämtat en bal fick vi se hål i plasten.

Det är råttor, sork, möss som har gnagat hål på och gjort gångar i balen.

Fy fan, rent ut sagt, vad tråkigt.

 Hela balen fick kasseras och det är minst en till bal som ser ut så här. Vi får hoppas på en tidig vår om råttorna ska hålla på så här.

Över till grabbarna.

Vi har fått backa lite med Harley.

Han har varit lite tunn så han har fått lite kraftfoder eller båda grabbarna har fått det.

Från ingenstans har han blivit snarrädd, hoppar när han ska selas, när Hans ska lägga tömmen över ryggen betedde han sig som han fått stryk. Han blev helt enkelt jättekonstig. Tömkörningen har gått bra, även linor med kedjor har gått bra men inte att få honom i skacklarna. Vi diskuterade vad det kan bero på och kom fram till att det började när han fick kratffodret. 

Vi tog bort kraftfodret efter en dryg vecka och i går var han gamla vanliga Harley.

Han gick fint i skacklarna och körningen gick bra.

Det kändes så bra att sitta i rockarden bakom Harleys rumpa igår.

Morrgann reagerade inte på kraftfodret utan han har vi kört som vanligt.

Ann-Sophie