Dimma och tacksam.

Det fanns stunder, korta och långa, då jag verkligen ville flytta till civilisationen. Vägarna på landet är urusla, snöröjningen under all kritik och skulle vi iväg på semester, kortare eller lite längre så var det svårt att få hus och djurvakt. Svårt att vara spontan, att bara sticka iväg ett par dagar. Ville inte ha ett enda djur som vi var tvungna att ska djurvakt till. 

Men när man tittar ut en sådan här morgon så rinner allt negativt av och man blir glad, lycklig och tacksam för att vi kan bo här och har valet att skaffa djur, de djur vi vill han. Vilken 14-åring kan gå ut i en hästhage som ligger runt knuten och ta in en häst för en ridtur i vår fantastiska natur. Hur många är det som kan gå ut till sina egna höns och plocka dagsfärska ägg. Eller att en kväll sitta på sin altan och det enda som hörs är syrsorna som spelar. Att vi har fantastiska grannar som ställer upp om vi skulle behöva hjälp är guld värt och vi finns såklart för dem.

Solen var på väg upp och det enda jag hörde när jag gick ut på trappen för att knäppa några kort var skogsmaskinens pipande (varför den piper hela tiden vet jag inte, det låter ungefär som när en lastbil backar).

På väg till Åtvidaberg, lite senare än vanligt.

Det var inte mycket trafik alls, jag körde inte själv så jag hade inte jättekoll.

Trädens grenar hänger ut över vägen och bildar som en grön båge som man får åka igenom.

Här fick jag fram mobilen lite sent men det var lite magiskt med den tjocka dimman över sjön.

Denna morgon är inte lika solig som igår men det gör inget för jag ska greja lite inne och fixa till altanen till kvällens festligheter. 

Hans bakade massor med rosenbröd igår kväll och idag hjälper han en vän att köra hans häst till Gunnar Bärlund i Rude för inkörning.

Till sist. Trädgårdsföreningens växthus i Linköping har hela 70 % på allt. Det var ganska urplockat men jag köpte två minikiwi, ska bli spännande att se om vi lyckas med dem. Köpte även en Viburnum erubescens, har ingen aning om vad den heter på svenska, har sökt men inte hittat något. Frågade även expediten men han var bara spydig. Hur som helst så blir det en låg buske med vita blommor. Ångrar mej lite att jag inte köpte några stora glasvaser/urnor som man kunde ha stora blockljus i eller blommor men, men, det kommer flera reor någon annanstans.

Nu känns ryggen ok och Hans knä blir bättre och bättre så snart kan vi börja gräva i trädgården igen.

Ann-Sophie

Å så äntligen kom hon hem.

Å så kom hon äntligen hem, Sally. Som Stelly längtat men kan ju säga att det var ju inte direkt ömsesidigt. Som den bitch Sally kan vara så brydde hon sig inte om de andra hästarna ett dugg, la bara öronen bakåt och gick förbi dem. 

Men Stelly höll sig när Sally ändå.

Lite bilder från gårdagens kvällspromenad.

Nypon, de finns det gott om i år.

Några insekter försöker suga den sista näringen ur bolltisteln.

Bolltisteln är fin även när den inte är i full blom.

Ett litet konstverk.

Många konstverk av rallarrosorna.

En annan sort av tistel, tror jag, som är fin när den blommat över.

 

Snöbollsbusken börjar få röda blad.

När jag stod här och tittade på ett par rådjur genom kameran kom en jägare och stannade till.

Han är med och jagar på markerna runt våra marker, en trevlig karl. Hans farmor, tror jag det var, har bott på gården vi nu äger fast då var det en stor gård, (sedan kyrkan fick köpa gården har all mark styckats av och ladugård och andra bodar har bränts ner, vi kar köpt tillbaka lite av marken). Han berättade vart de odlade potatis och jordgubbar och vart han haft nötkreatur på beten. Det är riktigt roligt att höra honom berätta och vi blev ståendes på vägen en bra stund.

Avslutar med en bild från i morse, de vita prickarna är frat (små knott och annat otyg) som flyger omkring hästarna.

Ann-Sophie

Morgonbilder och Norrpann tappar hakan.

Eftersom jag jobbar ungefär halvtid denna vecka har jag lite mer tid på morgon innan jag ska iväg.

Stelly stod och gnäggade ute vid vägen och när jag tittade ut var det ett fantastiskt ljus. Solen var på väg upp och lite dimma fanns kvar i skogen.

Iförd morgonrock och foppatofflor tog jag kameran och gick ut.

Norrpann såg mej inte först när jag på huk började knäppa korten men när hon upptäckte mej blev hon så snopen att gräset hon hade i munnen ramlade ut.

Stelly.

Morrgann och Stelly, dessa två hänger väldigt mycke med varandra.

Morrgann och Stelly kollar in katterna som sitter på vägen.

Fina gamla Stelly.

Morgontrött Morrgann.

Morrgann är inte stilla många sekunder, ibland blir korten ok men oftast blir de mindre ok.

Hungrig allt som oftast.

När man är mätt på mjölk är det skönt att vila lite och ta ett par tuggor gräs.

Tur att gräset runt om är gott.

Katter och hästar, alla lika kelsjuka.

Under tiden jag stod i morgonrock och foppatofflor och fotade kom en timmerbil och en personbil. Ja, ja, det fick jag bjuda på och jag hoppas jag fick dem på glatt humör men när jag hörde att timmerbilen var på väg tillbaka skyndade jag mej in. 

Men raka vägen in blev det inte. Var ju tvungen att fota några blommor i morgonsolen.

Hoppas ni får en fin dag.

Ann-Sophie

Med i radion.

Sitter på altanen och lyssnar på förmiddagsradion i P4 på datorn samtidigt som insekterna surrar som om det vore den första varma vårdagen efter vintern.

Radion ja, Hans och Louice är med i radion med anledning av deras utflykt.

(P4 förmiddag, 18 och 3.23 in i programmet)

I går efter att jag varit hos kiropraktorn blev det en lugn promenad (på inrådan av kiropraktorn). Hans följde med och det gick rätt så bra med hans knä ( han går på sjukgymnastik, akupunktur och nu ska han snart börja träna på gymmet).

På promenaden såg vi den här lilla fulingen. Kanske man borde tycka de är vackra men det kan jag inte. Jag är imponerad av mej själv att jag vågade gå nära och ta ett kort, denna lilla huggorm var ungefär 30 centimeter och hade den varit längre hade jag inte gått nära.

Tidigt i morse åkte Hans och Louice iväg med Sally i transporten och en vagn på flaket.

De ska åka häst och vagn från Tidersrum till Ulrika marknad tillsammans med några andra ryttare och kuskar. I natt sover de på en höskulle för att i morgon åka tillbaka till Tidersrum.

Louice har fått ledigt från skolan för att få vara med pappa Hans på denna utflykt. Jag själv håller ställningarna här hemma ( jobbar ju också).

Det var en strålande vacker morgon i dag och jag hoppas att september kommer bjuda på mycket sol och uppehåll.

Ann-Sophie

US och krokig rygg.

Helgen har varit regnig och det var riktig höst stämning.

Hans, Louice och Sally var i söndags i väg och tävlade DM i brukskörning. Det gick inget vidare på grund av en nervös kusk men Sally skötte sig fint.

Själv har jag haft ont i ryggen, någonting i bäckenet eller ländryggen har hoppat fel så jag har inte gjort mycket alls. I morgon ska jag till kiropraktorn och jag hoppas han kan fixa det.

Regnig helg.

Tog några äpplen när vi var hos fåren i helgen och Hans gjorde en god äppelpaj.

Idag var jag med sonen till US för att få svar på om körtlarna som han opererade bort i juli var sjuka.

De hade inga som helst tecken på cancer i dem, så himla skönt. Däremot såg de körtlar som de misstänkte kunde vara sjuka på andra sidan av halsen. Så nu ska han få remiss för en punktion av de körtlar som ev är sjuka. Det var ju väldigt bra att de gjorde ultraljud på halsen nu så sonen kan bli behandlad i god tid än att de skulle ha upptäckt det i januari då den nya jod behandlingen ska göras. 

Ann-Sophie

Stor grön och jobb.

Kan ju säga så här, äntligen fredag!

Har jobbat ganska mycket denna vecka och i går trodde jag fötterna skulle ge upp.

Att gå och gå på hårda golv med halvtaskiga skor var inte så bra å andra sidan är det inte ofta jag jobbar tio timmar. Nu blir det ryggläge på soffan en stund men först måste jag visa er den stora vårtbitaren.

Den satt på altandörren.

Det kändes som den följde mej med sina små svarta ögon när jag tog korten

De är nästa lite otäcka.

Jag vet, glasdörrarna är väldigt smutsiga.

Inte ofta jag visar bilder från jobbet men de som kommer nu tycker jag är på något sett lite fina.

Så här kan det se ut.

Jag åker fram och tillbaka, fram och tillbaka (med en kombimaskin som skurar golven).

Undrar hur det kommer kännas att åka här i vinter när det är mörkt. På lyset längst bort är rörelsedetektor alltså slocknar det när ingen rört sig i den korridoren på ett tag och här i denna stora lokal har vi inte hittat lysknappen, spännande. Nu sitter jag inte på denna maskin dagarna i ända men några timmar i veckan ska det bli.

Solen lyser in genom många fönster.

Nu ska jag slänga upp fötterna på soffkanten och vila lite.

Ann-Sophie

1:a september och gymmet

September kom med regn och rusk fast mej gör det inget.

Det är så himla torrt i markerna och med regnet hoppas jag blomsäsongen kommer vara länge.

Gräset växer så det knakar, tycker det har blivit både grönare och längre sen i morse.

Regnfylld ros.

Blad från de vissna rosorna har fått sällskap av björklöven som nu blåser av från träden.

Det finns mycket vackert i naturen även en regnig dag.

I kväll ska dottern och jag börja på yoga och det ser jag fram emot.

I går var vi på core och jag upptäckte att mina magmuskler legat i dvala väldigt länge, hittade dem liksom inte och det är inte fören nu i kväll som de gör sig lite påminda men på.t igen nästa vecka. Hans skulle också börja på gymmet men nu satte knät stopp för det, han får vänta tills knät klara av träning.

Ann-Sophie