Syns på långt håll.

Oj vad halt det var i morse när sonen och jag åkte till Åtvidaberg. 

Solen har tittat fram från och till och när jag åkte hem var solen på väg ned men den hann färga berget rött innan den försvann.

Som ni vet blev det ju punktering på nya vagnen och när vi ska hinna åka till någon som kan laga det vet jag inte. Hans kan ju inte få loss hjulet just nu och så såg det visst ut som det ska vara ett special verktyg, får ringa Drive Out och kolla (vagnen kommer därifrån från början). En flaska bike fix inhandlades men det funkade inte så nu har vi ändå ingen bra vagn att köra med. Jo, mjölkvagnen funkar men ska vi alla med måste någon sitta på flaket och det är ju rätt så obekvämt.

Bilden tagen i går kväll när Louice och Hans är ute och kör med Sally.

Månen och Hans pannlampa, de syntes riktigt bra på långt håll. Vagnsljusen och Sallys reflexer göms av våran häck.

Nu är vårat badrum klart, nästan, så färdigt att jag kunde städa det nu i kväll och vi kan använda toan.

Är så himla nöjd, ska seo m jag hittar någon "före" bild.

Måste bara visa er min julstjärna.

Det är tredje året jag har den och det kommer fler och fler röda blad.

A-S

med tomteluvan på sned.

Det inte Hans kan göra nu får övriga familjen hjälpas åt med.

I går var sonens uppgift är att köra in mat till hästarna.

Lollo selade Sally, hon ryktade henne först och jag spolade av all lera så benen kom fram, sedan spändes hon för nya vagnen som vi äntligen skulle få premiäråka.

Andra advent och tomteluvorna är på.

Färden gick på skitiga skogsvägar.

Vagnen funkade bra, några justeringar bara så kommer det funka ännu bättre.

När vi var nästan hemma blev ena hjulet platt, det är lufthjul, och det visade sig att det var punktering, 

Nu är Louice ute och selar Sally. De får ta den gamla mjölkvagnen en sväng.

Själv ska jag straxt hämta sonen vid tåget.

Vi hörs i morgon.

A-S

Ett fantastiskt gott julbord.

Lördag och äntligen, jag för så känns det, får man se sina djur i dagsljus.

Hela hagen är faktiskt inte bara gegga, det finns några torrare platser.

En enkel juldekoration har Toppsy fått till, passar henne fint.

Jag tror fåren trivs bra nu. Det är lagom temperatur och ingen snö att trampa upp stigar i. För våra får  gillar i alla fall inte det och när det varit mycket snö står de mest på ett ställe om inte vi trampat upp några stigar.

Kvällens aktivitet har vi sett fram emot ända sedan vi fick inbjudan.

Föreningen Nordsvenska Hästen i Östergötlands julbord.

Vi äter inte bara mat utan diskussionen med hur vi ska fortsätta öka den Nordsvenska stammen och hur vi ska marknadsföra våra hästar fortsätter. 

Vi började med en tipspromenad ibland akvarierna, hundmat och kattleksaker, för återigen är vi på Arken zoo.

Sedan var det dags för den kalla maten. 

Å så mycket gott det var uppdukat.

Fint upplagt.

När vi ätit upp det vi hade på tallrikarna fick vi lite information om vad som sades på avelskonferensen.

Kocken meddelade snart att det varma julbordet var uppdukat, ännu mera god mat.

Mätta och belåtna fick vi bla reda på hur många ston som är betäckta i år, 73 stycken om jag minns rätt.

Mycket bra! Nu gäller det att hålla i och fortsätta betäcka och utbilda våra hästar. Göra reklam och ta bra betalt för våra guldklimpar.

Kaffe, kaka och lite godis.

Kvällen avslutades med dragning i lotteriet.

Många och fina priser.

En rosa borste och en nylongrimma fick vi med oss hem.

Ni som inte var där missade verkligen något.

Fantastisk god mat.

Fantastiskt trevliga medlemmar (som bjuder på sig själva).

Fantastiskt trevligt arrangemang. Tack och bock till Annika på Arken zoo, hennes man ( som jag inte minns namnet på), kocken ( som jag inte heller minns namnet på) och alla andra som hjälpt till att ordna denna kväll.

Och kom ihåg att det är vi medlemmar som är FNH och det är vi tillsammans som kan vända det negativa till det positiva.

Nä nu har jag inte tid mer er längre för Louice och jag ska ta in och göra i ordning en utav hästarna och sen ska vi ut och köra en sväng, såklart Hans ska med också.

A-S 

adventskaffe.

Östergötlands brukshästklubb hade adventskaffe i Vikingstad församlingshem i går kväll.

Östergötlands brukshästklubb är en klubb där alla hästraser är välkomna. Vi har väldans trevligt när vi träffas, såväl gammal som ung, på "inne" träffar som adventskaffet och när vi möts upp i skogen för träning eller tävling. Och så finns både brukskörning/ridning där alla kan vara med.

Vi började med god smörgåstårta och julmust. 

När smörgåstårtan var uppäten berättade Helene och Peter om hur deras hobby med hästar blev till ett företag, Sya Hästskjutsar. 

HÄR kan ni läsa om deras företag och vad de erbjuder.

Kvällen rundades av med kaffe, kaka och lottdragning (vi vann inget).

Nu ska vi straxt ge oss iväg på andar trevligheter, om det får ni läsa i morgon.

A-S

Det här var ju inte roligt.

I går kväll när jag var på väg hem från en heldag/kväll på fackexpeditionen ringde Hans. Han hade halkat och trillat, gjort sig illa i handleden o skulle in till akuten. 

Hem och hämta honom o sedan in till Linköping.

En bruten handled.

Gipsad och klar strax efter klockan två i natt och återbesök om en vecka.

A-S 

Står och trivs.

När jag var hos hästarna förut så ska såklart alla bli kliade och kelade. 

Toppsy 5 år visar ganska tydligt vart hon vill bli kliad och så vill hon stå nära, mycket nära.

Toppsy´s mamma Sally 11 år kommer inte direkt helst väntar hon tills jag kommer till henne.

Toppsy´s mormor Stelly 26 år ville mest äta upp kameran idag,

Tre generationer nordsvenskar hemma hos oss, ganska häftig känsla. Toppsy är betäckt och vätas föla till försommaren och om allt går som det ska blir det fyra generationer nordsvenskar på Torpet.

                                                           Över till något helt annat.

 Mina pelargonier fick flytta upp på altanen häromsistens och där står de och trivs, sätter till och med knopp. Men idag fick de flytta in i källaren, vågar inte riskera att de fryser ihjäl där ute. 

Man ska inte ropa hej....

Idag har jag och äldsta sonen varit på sjukhuset.

I augusti opererades han för att ta bort vad läkarna trodde var en nervknöl i halsen.

Det skulle senare visa sig att det var ingen nervknöl . 

I mitten på oktober var vi inne på US och fick då reda på att han har sköldkörtelcancer.

Här lämnar jag några tomma rader, behöver inte skriva hur känsla var och är, ni kan säkert förstå.

Idag var vi alltså inne på US för information och träff med narkosläkare, operationen blir nästa vecka då hans hela sköldkörtel tas bort..

Vad det är för cancer får vi reda på vart efter, det kan dröja och så är det jul och nyår som sinkar svaret ännu mer.

Nu är det bara att skölja ansiktet i kallt vatten och putsa glasögonen (det liksom svämmar över ibland) för det är straxt dags att åka på sektionsmöte med facket.

 

Jag har frågat sonen om jag får skriva om detta och det var helt ok.

 Han har ett funktionshinder, en form av autism, så han tar det på ett helt annat sett än mej vilket ändå känns skönt.

A-S